Lucia väcker debatt i Sverige
Flera förskolor i Sverige har beslutat att slopa luciatågen, och tävlingarna har blivit mindre populära. Men de som blir mest upprörda när traditioner förändras är inte barn, utan vuxna.
Det är inte bara lucia som årligen väcker debatt och starka känslor, det är julen överlag. Årets övriga månader är vi rätt rationella, men i december verkar det råda undantagstillstånd, säger Lena Kättström Höök, etnolog och intendent med ansvar för traditioner och högtider vid Nordiska museet i Stockholm.
– Inga traditioner får ruckas. Att tjuren Ferdinand ett år togs bort från Kalle Ankas jul ledde till ramaskri. Och Sveriges tv-julkalender väcker alltid upprörda känslor. Antingen är det för lite julstämning eller så är den för vänstervriden.
Men trots att många av högtiderna och traditionerna är barncentrerade, såsom julen, så är det inte barnen som reagerar på förändringar.
– Många vuxna vill ha det precis som när de själva var barn, det är barndomsjulen som spökar för dem. Barnen själva tar det inte så allvarligt, säger Kättström Höök, som skrivit boken Lucia i nytt ljus.
Lucia väcker starka känslor. I november blev det bråk på Kärrbackens förskola i Motala då förskolan meddelade att luciafirandet ställs in, vilket upprörde många föräldrar. Förskolan hänvisade till skollagen och förklarade att de inte vill exkludera någon. ”Alla har inte möjlighet att köpa in lucia- och tomtedräkter och det känns inte rätt att föräldrar ska tvingas köpa dessa kläder”, sade förskolechefen i Expressen.
Andra förskolor har motiverat uteblivna luciatåg med att de försökt se saken ur barnens perspektiv: barnen blir trötta och förstår inte meningen med att gå i tåg.
Inslaget av skönhetstävling i lucia har också debatterats hett. Många städer har därför slopat skönhetsaspekten. När årets Malmölucia skulle väljas fick juryn varken se bilder, höra röstprov eller se namnet på personen. Det enda de fick att gå på var de nominerades engagemang och välgärningar. Årets lucia leder en hjälporganisation för fattiga. Hon växte upp på ett barnhem i Polen och överlevde genom att snatta mat.
Vad tror du händer med lucia och attityderna till traditionen framöver? – Många påstår att lucia är på väg bort, men så är det knappast. Det som inte upplevs som så tidsenligt är tävlandet, och tävlandet i skönhet. Jag kan tänka mig att tävlingarna försvinner, säger Kättström Höök.
Lucia skorrar lite illa med den feministiska kampen i dag – kampen för att flickor ska få vara annat än vackra, snälla och fogliga.
Passar den här traditionen vår tid? – Om barnen och tonåringarna själva skulle få välja så skulle lucia inte vara något problem. De är inte så fast i könsroller, pojkar kan tänka sig att vara lucia och flickor tomtar. Det är de vuxna som är otidsenliga, säger Kättström Höök.
I fjol blev en pojke lucia på en skola i Täby utanför Stockholm. Rektorn fick då hotmejl och kritiska samtal från föräldrar, och polisen fick kopplas in. Det lustiga är att hela luciatraditionen härstammar från pojkar som klädde ut sig till flickor. Den började i det västsvenska lussefirandets karnevalsliknande upptåg där kvinnor klädde ut sig till män och vice versa i slutet av 1800-talet. Den könsöverskridande utklädseln var vanlig i folktraditionen.
– Det högtidliga allvaret gjorde sitt inträde i luciatraditionen ganska sent, i mitten av 1900-talet. Innan dess var lucia inte någon som kom in och var tyst och allvarlig, säger Lena Kättström Höök.