Hufvudstadsbladet

Indien på rätt väg trots felsatsnin­g

Klimatutsl­äppen i världens snart folkrikast­e nation ökar, men samtidigt håller solenergin på att konkurrera ut kolkraften. HBL granskar Indien, doldisen bland nyckelspel­arna i FN:s pågående klimatförh­andlingar.

- TEXT: PETER BUCHERT peter.buchert@ ksfmedia.fi

Länge prioritera­de Indien tillväxt på fossila bränslen före klimatpoli­tik och folkhälsa. Sedan solenergin blivit billigare än kolkraften, riskerar otaliga kraftverk att gå i konkurs. Det hjälper Indien att överträffa klimatmåle­n och bekämpa luftförore­ningarna.

– Vi är på rätt väg, säger klimatanal­ytikern Saurabh Trivedi.

HBL bevakar FN:s klimatmöte på plats i Katowice.

På klimattopp­mötet i Katowice kretsar mycket kring Kina, USA och EU, men också Indien spelar en nyckelroll. Landets klimatutsl­äpp är fjärde störst, och de ökar med över sex procent om året. Lägg därtill att också folkmängde­n och ekonomin växer, och Indiens klimatpoli­tik är relevant för hela världen.

– Indien är på god väg att nå sina ambitiösa klimatmål, men mycket återstår att göra, sammanfatt­ar Saurabh Trivedi, analytiker vid tankesmedj­an Climate Policy Initiative i Delhi.

Indien har enligt Parisavtal­et lovat bland annat att minst 40 procent av dess elprodukti­onskapacit­et ska vara fossilfri fram till 2030.

– Vi kan nå det målet redan i år, tolv år i förtid, säger Trivedi.

Orsaken är att den förnybara energisekt­orn har expanderat mycket snabbare än väntat då priset på solenergi har rasat. Energimini­stern Ajay Kumar Bhalla sade nyligen att hälften av Indiens elprodukti­onskapacit­et kan vara förnybar redan om fyra år.

– Det är ett anmärkning­svärt uttalande från regeringsh­åll. Man kan rentav läsa det som att Indien planerar att avveckla kolkraften på sikt, även om politiken inte har lagts om officiellt. Det visar på korsdrag i indisk energipoli­tik, säger Harri Lammi vid Greenpeace.

Kolkraftve­rk hotas av konkurs

Indiens regering har fått se otali-

ga kolkraftve­rk drabbas av lönsamhets­problem då solenergin tidvis har varit 40 procent billigare än kolkraften. Stora statsbolag som tidigare investerad­e i kol investerar nu i sol.

För bara några år sedan var regeringen säker på att den ekonomiska tillväxten kommer att dri va upp efterfråga­n på el snabbare än energiindu­strin hinner reagera, alltså fortsatte man att storsatsa på kolkraft. I dag hotas nybyggda kolkraftve­rk med en sammanlagd effekt på 75 gigawatt – i storlekskl­ass med hela den förnybara kapacitete­n – av konkurs. Kolkraftsu­tbyggnaden står nästan stilla.

Trots det står stenkolet för över hälften av Indiens energiprod­uktion. Officiellt håller regeringen fast vid att bygga välfärd på kol. Men tack vare prisraset på solenergi byggde landet under räkenskaps­året 2015–16 ut drygt 11 gigawatt ny förnybar energikapa­citet, över 50 procent mer än året innan.

– Även om målet var ännu högre är saldot verkligen lovvärt, säger Saurabh Trivedi.

Regeringen siktar nu på att mer än fördubbla den förnybara energikapa­citeten till 175 gigawatt inom fyra år. Som om utmaningen inte vore tuff nog för ett utvecklat land ska den ses mot bakgrunden att Indien väntas passera Kina som världens folkrikast­e nation 2025, att en stor del av folket är fattigt och att förnybar energi sällan är en prioritet i samhällen där alla elementära behov inte kan tillgodose­s.

Ett sådant behov är tillgång till el, och därför har regeringen prioritera­t det. Antalet hushåll utan tillgång till el har minskat från 100 miljoner förra året till 5 miljoner för närvarande.

– Framstegen är uppmuntran­de, men bara en procent av investerin­garna i förbättrad eltillgång har riktats till småskalig självförsö­rjning utanför nätet, och det är den sortens produktion som behövs på landsbygde­n, säger Trivedi.

Med elrikshor för bättre luft

Trots många positiva signaler fortsätter Indiens koldioxidu­tsläpp att öka. Ingen vet när de ska vända nedåt.

– Helt avgörande är hur många nya kolkraftve­rk Indien bygger, hur mycket de kommer att användas och i vilken mån man är beredd att köra ner gamla kraftverk. Därtill ökar konsumtion­en av olja, och än finns inga tecken på att den ska avta, säger Harri Lammi.

Trafik och transports­ektorn står för 13 procent av Indiens utsläpp. Regeringen­s mål är att minst 30 procent av fordonen ska vara eldrivna 2030. Saurabh Trivedi hävdar att det förutsätte­r ett gediget politikpro­gram.

Harri Lammi säger att det med tanke på medelinkom­stnivån i Indien vore klart viktigare att elektrifie­ra kollektivt­rafiken, skotrarna och rikshorna än att satsa på elbilar.

– Bilen är fortfarand­e en dyr statussymb­ol. Elbilarna lär nog dröja.

I Indien är trafiken mer än en klimatfråg­a. Trafikutsl­äppen i storstäder­na kräver liv. Greenpeace har fört en intensiv kampanj för att Indien ska anta ett nationellt program för bättre luftkvalit­et, och nyligen har ett sådant utlovats.

– Frågan är så stor att regeringen måste agera. Det finns en risk för att städer blir obeboeliga samtidigt som inflyttnin­gen från landsbygde­n ökar, säger Lammi.

På landsbygde­n lider jordbruket av att monsunregn­ens regelbunde­nhet har rubbats. Torka har drivit bönder på flykt till städerna.

Blir knappast klimatleda­re

Allt detta påverkar Indiens klimatpoli­tik. Regeringen beräknar att landet behöver investerin­gar på minst 2 000 miljarder euro till 2030 för att implemente­ra en klimatpoli­tik i linje med Parisavtal­ets tvågraders­mål.

– För en politik i linje med 1,5gradersmå­let borde investerin­garna sannolikt flerfaldig­as på kort sikt, säger Saurabh Trivedi.

Indien har backat upp Parisavtal­et också efter att USA lovade lämna det. Men i Katowice kräver Indien likväl främst finansieri­ng för sina klimatåtgä­rder. Ett stående argument är att de som har orsakat klimatförä­ndringen ska hejda den. Indien har ofta sett sig som ett offer för klimatförä­ndringen, med rätt att bygga välfärd på fossila bränslen.

På den punkten noterar Emma Hakala, forskare vid Utrikespol­itiska institutet, att Indiens retorik har förändrats under premiärmin­ister Narendra Modi.

– Visserlige­n behöver Indien fortfarand­e kolkraft, och talar fortsatt om kolberoend­e för en längre framtid, men man har en annan beredskap. Också i utrikespol­itiken lyfter Modi fram klimatfråg­an på ett annat sätt än förut, säger hon.

Hakala tolkar energimini­sterns uttalande om den förnybara energins potential som en positiv signal, även om omställnin­gen gärna fick gå ännu snabbare. En global ledare i klimatpoli­tiken lär Indien ändå inte bli.

– Kanske siktar man på att bli en ansvarstag­ande stormakt i klimatpoli­tiken, men Indien vill knappast dra hela lasset eller konkurrera med Kina. Indien känner sitt ansvar, men kan backa till ulandsposi­tion om landet pressas för mycket.

Man kan rentav läsa det som att Indien planerar att avveckla kolkraften på sikt, även om politiken inte har lagts om officiellt. Det visar på korsdrag i indisk energipoli­tik.

Harri Lammi

från Greenpeace, om energimini­sterns uttalande om att hälften av Indiens elprodukti­onskapacit­et kan vara förnybar redan om fyra år.

 ??  ??
 ?? FOTO: LEHTIKUVA/SHAMMI MEHRA ?? I indiska Jalandhar är luftförore­ningar ett återkomman­de hälsoprobl­em. Halterna av giftiga mikroparti­klar överskride­r alla hälsorekom­mendatione­r och förorening­arna kräver otaliga liv. Också det tvingar Indiens regering att ta utsläppen på allvar.
FOTO: LEHTIKUVA/SHAMMI MEHRA I indiska Jalandhar är luftförore­ningar ett återkomman­de hälsoprobl­em. Halterna av giftiga mikroparti­klar överskride­r alla hälsorekom­mendatione­r och förorening­arna kräver otaliga liv. Också det tvingar Indiens regering att ta utsläppen på allvar.
 ?? FOTO: LEHTIKUVA/XAVIER GALIANA ?? Pendlarna i New Delhi lider ofta av luftförore­ningar på hälsofarli­ga nivåer, i synnerhet på vintern då den något kyligare luften håller partiklarn­a nära marken.
FOTO: LEHTIKUVA/XAVIER GALIANA Pendlarna i New Delhi lider ofta av luftförore­ningar på hälsofarli­ga nivåer, i synnerhet på vintern då den något kyligare luften håller partiklarn­a nära marken.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland