Opec försöker stabilisera oljepriset

Oljekartellen Opecs årliga möte föregicks av det största månatliga prisfallet på råolja på över tio år.

Sedan oktober har priset fallit med cirka 30 procent. Opec kan i viss mån styra prisutvecklingen genom att anpassa produktionen, men kartellen har inte på åtta år gått in för produktionsminskningar för att få upp priset.

Opec har försvagats sedan kartellen så gott som ensam kunde styra utbud och pris på den globala oljemarknaden. Viktiga producentländer står utanför kartellen, och utvinningen av skifferolja framför allt i USA har gjort att landet nu har passerat Saudiarabien som världens största oljeproducent.

Opec är politiskt splittrat, Iran och Saudiarabien konkurrerar om det regionala ledarskapet, och befinner sig på motsatta sidor både i Syrien och i inbördeskriget i Jemen.

Dagarna före mötet meddelade Qatar att man lämnar oljeorganisationen för att koncentrera sig på att utvinna naturgas. Det var knappast den enda orsaken, Saudiarabien anklagar tillsammans med en rad andra länder Qatar för att finansiera terrorism, och Saudiarabien är också kritiskt till Qatars samröre med Iran.

Till spänningarna bidrog också att president Donald Trump mycket tydligt meddelade att USA inte vill ha dyrare råolja. Trump vill inte höja kostnaderna för de amerikanska bilförarna. Trump vill också att Saudiarabien ska kompensera bortfallet av iransk olja när de nya amerikanska sanktionerna mot landet får full effekt.

Saudiarabien och dess kronprins och verklige härskare Mohammed bin Salman utsätts också för hård kritik efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi, men president Donald Trump har inte pekat ut kronprinsen som skyldig. Priset för det skulle enligt vissa källor vara att Saudiarabien går med på USA:s önskemål om att inte höja oljepriset.

Spekulationerna om att Opec inte skulle lyckas besluta om priset kom i alla fall på skam.

Opec och bland andra Ryssland beslöt att minska produktionen med sammanlagt 1,2 miljoner fat per dygn från början av nästa år.

Effekten märktes genast, bland annat den brittiska Nordsjöoljan blev nästan fem procent dyrare. Prisfallet på råolja hade då redan stannat av då det i ett skede verkade som om Kina och USA var på väg mot avspänning i det hotande handelskriget.

En viktig faktor bakom beslutet att minska produktionen var att situationen på oljemarknaden börjat påminna om läget 2014. Då mer än halverades oljepriset från cirka 100 dollar per fat på kort tid då utbudet var betydligt större än efterfrågan. En orsak var att den amerikanska skifferoljan började flöda ut på marknaden.

Analytikerna är ändå inte övertygade om att Opecs produktionsminskning kommer att leda till bestående prishöjningar, även om produktionen minskar mer än många hade väntat sig. En faktor att beakta är att den globala ekonomiska tillväxten väntas avta nästa år. Det leder till minskad efterfrågan på många råvaror, bland annat på olja.

På längre sikt är hotbilden för oljekartellen ändå allvarligare än fluktuerande priser.

Nya energikällor och åtgärder för att minska koldioxidutsläppen har lett till lägre efterfrågan på fossila bränslen. I den industrialiserade delen av världen har efterfrågan på olja minskat med 4,4 miljoner fat per dygn sedan år 2000. Den här långsiktiga trenden väntas fortsätta.

För ett antal år sedan befarade man att stigande efterfrågan på olja skulle leda till att den här begränsade naturresursen helt enkelt skulle ta slut. Nu är en vanlig uppfattning att efterfrågan når sin topp inom tio till femton år, för att sedan avta.

Det är goda nyheter med tanke på klimatet, men för länder vars ekonomier har varit alltför ensidigt bundna till produktionen av råolja väntar en svår omställningsprocess. Det gäller inte minst Finlands granne och viktiga handelspartner Ryssland.