Skypo varnar för hybridpåverkan – blir allt svårare att bekämpa
Främmande staters hybridpåverkan utgör ett allt större hot mot Finland, bedömer Skyddspolisen. Inhemska extremrörelser anses däremot inte utgöra ett hot mot staten.
Att avslöja och bekämpa främmande staters hybridpåverkan fortsätter vara en av Skyddspolisens (Skypo) främsta uppgifter.
Hybridpåverkan är ett notoriskt svårdefinierbart begrepp och det medger även Skypo. Hos Skypo definieras hybridpåverkan som en samling åtgärder som syftar till att påverka ekonomiskt eller politiskt beslutsfattande.
– Vi förutspår att statliga aktörers beredskap att utnyttja kraftiga åtgärder förblir hög, säger Skypos chef Antti Pelttari.
Exempel på hybridpåverkan är informationskampanjer på sociala medier, politiska påtryckningar, utökande av den ekonomiska makten och utnyttjande av negativa fenomen inom näringslivet. Typiskt för hybridpåverkan är att den nationella aktören försöker dölja sin närvaro.
– Vi har tidigare lyft fram att man har försökt påverka vårt energipolitiska beslutsfattande, säger Seppo Ruotsalainen, biträdande chef på Skypo.
Med negativa fenomen syftas till exempel på situationer, där en för den nationella säkerheten kritisk aktör utlokaliserar en del av sin verksamhet till ett land där den främmande staten har lättare att spionera.
Tiotals agenter i Finland
Skypo publicerade på måndagen sin första offentliga översikt av den nationella säkerheten. I fortsättningen ska översikten publiceras en gång per år. Supo ger även ut en årsberättelse.
Förutom hybridpåverkan tar Sky- po upp främmande underrättelseverksamhet, terrorism och inhemska extremrörelser.
– Främmande underrättelsetjänster fortsätter att vara aktiva inom de närmast åren. Flera utländska underrättelsetjänster är aktiva i Finland och den tekniska utvecklingen gör att de är allt svårare att bekämpa, säger Pelttari.
Kina är den enda främmande staten som nämns vid namn i den två sidor långa offentliga översikten, men även andra stormakter är intresserade av Finland.
– Kina är en stat som under senare år har godkänt lagstiftning som förpliktar kinesiska företag och medborgare att stödja underrättelse- och säkerhetsmyndigheternas arbete, säger Pelttari.
Enligt Skypo är flera tiotals ut- ländska underrättelseanställda permanent stationerade i Finland. Ungefär lika många besöker Finland under kortare, operativa perioder per år.
– På cybersidan är det klart att vissa stater struntar i om de blir fast så längde de får den information de är ute efter. Andra agerar betydligt mera finkänsligt och strävar efter långvarig effekt, säger Ruotsalainen.
Dessutom finns det stater som inte spionerar på Finland, men som utnyttjar sådana resurser som finns i Finland för att spionera på tredje stater.
Terrorism och extremrörelser
Terrorismhotet ligger kvar på nivå två av fyra (förhöjd hotnivå). Det största hotet kommer från enskilda aktörer eller små grupper.
– De motiveras av radikal-islamistisk propaganda eller terroristgruppers uppmaningar. Antalet personer som vi följer med har ökat till 370, säger Saana Nilsson, specialforskare vid Skypo.
Antalet personer har ökat årligen. För tre år sedan var de 270.
– Förutom antalet är vi oroade över den kvalitativa ändringen. De här personerna har allt bättre kontakter med internationella terrorister och allt fler har deltagit i strider, säger Nilsson.
Den centrala förklaringen är kriget i Syrien och Irak som lockade gästkrigare även från Finland. En del av dem har återvänt.
De inhemska extremrörelserna betraktas inte som ett nationellt säkerhetshot.
– De utgör snarast ett lokalt hot mot den allmänna säkerheten och ordningen. Ur ett nationellt perspektiv är de inte ett hot, säger Pelttari.
Skypo nämner Nordiska motståndsrörelsen som den mest betydande av grupperna. Åbo hovrätt har förbjudit rörelsen, men domen har ännu inte vunnit laga kraft.
– Det potentiella hotet kommer av enskilda aktörer vars agerande är svårt att förutse, säger Pelttari.