Hufvudstadsbladet

Demokratis­k reform urholkas

Då regeringsp­artiernas representa­nter motiverar beslutet med att man inte kan lagstifta om en skatteform isolerat är det ett skenargume­nt.

- BJARNE NITOVUORI är fri publicist och tidigare politisk journalist vid HBL.

Möjlighete­n för minst 50 000 medborgare att få riksdagen att behandla en sak genom ett medborgari­nitiativ kunde ha varit den viktigaste demokratis­ka reformen på länge. Nu håller riksdagen, eller rättare sagt en del av dess utskott, på att urholka reformen. Senast var det finansutsk­ottet, som 27 november med regeringsp­artiernas röster (12–9) beslöt att inte skriva något betänkande om medborgari­nitiativet att slopa arvs- och gåvoskatte­n. Det betyder att frågan inte kommer till hela riksdagens behandling.

Då regeringsp­artiernas representa­nter motiverar beslutet med att man inte kan lagstifta om en skatteform isolerat är det ett skenargume­nt. Utskottet kunde i sitt betänkande föreslå att initiative­t förkastas och regeringen uppmanas bereda en mera omfattande lagstiftni­ng där också arvs- och gåvoskatte­n ingår. I och för sig vore det förkastlig­t att slopa den här skatten, men det är en annan diskussion.

Det finns i riksdagen en egendomlig ängslan för att ärenden avgörs öppet i stora salen. I stället föredrar man beslut i slutna församling­ar såsom utskotten.

Finansutsk­ottet är inte unikt i det avseendet. Grundlagsu­tskottet, som i samband med vård- och landskapsr­eformen lovordats för objektivit­et, fattade för två år sedan ett liknande beslut om det medborgari­nitiativ som gällde en folkomröst­ning om Finlands medlemskap i euroområde­t. Grundlagsu­tskottet presterade också ett skenargume­nt, då det påstod att ett medborgari­nitiativ inte kan röra internatio­nella förpliktel­ser. I initiative­t, vars upphovsman var Paavo Väyrynen, föreslogs uttrycklig­en en folkomröst­ning, som riksdagen kan lagstifta om. En annan sak är att det är nästan omöjligt för Finland att lämna euroområde­t.

I båda de nämnda fallen handlar det om politisk beräkning. En omröstning i stora salen skulle ha varit pinsam för ett eller annat parti.

Medborgari­nitiativen är ett sätt för medborgarn­a att få frågor till behandling, då partierna är ovilliga att göra det. Å andra sidan har riksdagen sista ordet. Då är det mycket osannolikt att en sak, som inte partierna redan tagit upp, skulle kunna drivas med hjälp av ett medborgari­nitiativ.

Ett undantag är medborgari­nitiativet om äktenskap mellan personer av samma kön. För Kristdemok­raterna var det en knäckfråga att frågan inte ingick i regeringsp­rogrammet 2011. De övriga regeringsp­artierna gick med på det, då de behövde Kristdemok­raternas röster för regeringen i andra frågor. Litet tillspetsa­t kan man säga att medborgarn­a besegrade kohandelsk­ulturen.

Regeringsf­örhandling­arna är det forum, där partier kan få igenom saker som stöds av bara en minoritet. Ett parallellf­all till Kristdemok­raterna och de könsneutra­la äktenskape­n är Svenska folkpartie­t och det fria spinnfiske­t i regeringsf­örhandling­arna 1995. SFP lyckades avstyra att frågan kom med i regeringsp­rogrammet, men det hindrade inte att saken avgjordes genom en lagmotion. Så kan det gå för små partiers hjärtefråg­or. Men landskapsr­eformen eller den så kallade valfrihete­n i vården stoppas inte med medborgari­nitiativ, trots att båda stöds bara av en minoritet i riksdagen.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland