Ekonomisk julefrid

Ekonomi är ingen absolut vetenskap. Ibland styr känslor utvecklingen lika mycket som kalla siffror. De diffusa marknadskrafterna inte att förglömma.

”Man behöver inte äga aktier för att räntor och konjunkturer ska inverka på den disponibla inkomsten. Allt hänger ihop med allt.”

KATARINA KOIVISTO

administrativ redaktionschef

Dyster start på börsveckan i Asien, rubricerade nyhetsbyrån Reuters i går. Förra veckan talades det om ett blodbad på börserna. Då kretsade mycket kring USA och handelsdispyten med Kina. På den amerikanska marknaden fanns också ekonomiska indikatorer som siar om en förestående recession.

Den här veckan lär inte ska bli mycket muntrare, men nu är det Europas tur att stå i centrum för uppmärksamheten. Brexitomröstningen i det brittiska parlamentet och Europeiska centralbankens räntebesked kommer båda att påverka marknaderna och aktiekurserna. Mycket tyder på att den långa uppgången på världens börser nu definitivt går mot sitt slut.

Det är egentligen ingen nyhet. Också här hemma har värdet på många stora börsbolag sjunkit under året och Helsingforsbörsens index OMXHPI har kommit ner rejält sedan hösten. Samtidigt har ändå rekordmånga nya, mindre bolag noterats på handelsplattformen First North. Också börsens huvudlista har fått nykomlingar, nu senast rederiet Tallink som beslöt att vid sidan av Tallinn handla med sin aktie också i Helsingfors.

Samtidigt försvinner, om alla förvärvsplaner går igenom, börsbolag som funnits på börsen länge. Kineserna vill köpa Amer, svenska ÅF Pöyry och också på Basware diskuteras en eventuell försäljning av företaget. För Amers och Pöyrys aktier erbjuds aktieägarna en god premie, en sen julklapp om och när affärerna går igenom.

Aktiemarknaden är viktig därför att rörelser och händelser på den i förlängningen påverkar också samhällsekonomin och därmed vars och ens privata ekonomi. Man behöver inte äga aktier för att räntor och konjunkturer ska inverka på den disponibla inkomsten. Allt hänger ihop med allt.

Den ekonomiska tillväxten i Finland har de senaste åren varit långsammare än i många andra EU-länder. De flesta prognosinstitut spår att tillväxten nästa år ligger kring två procent för att 2020 sjunka till 1,5. Samtidigt ser räntorna som länge legat väldigt lågt ut att småningom börja stiga. Det är dåliga nyheter för alla med stora lån. Bostadspriserna, som också är en bra ekonomisk indikator, har redan stagnerat eller till och med ställvis sjunkit.

Det här kommer att påverka hushållens ekonomi. Många hushåll är inte beredda på en räntehöjning och har inte stresstestat sin ekonomi med tanke på en sådan. Sysselsättningsläget är tills vidare gott, men med en försämrad konjunktur följer oftast också en sämre sysselsättning.

Julen 2018 uppger ändå finländarna att de planerar att använda omkring 580 euro per vuxen för utgifter relaterade till julen. Det enligt en undersökning gjord av Nordea som frågat personer mellan 18 och 65 år. Årets summa är 100 euro större än fjolårets julutgifter. Det tyder på att finländarna nu tror på sin egen ekonomi, alla orosmoln i horisonten till trots.

Julglädjen och julfriden ska inte behöva förstöras av funderingar på stigande ränteutgifter eller på tal om en förestående konjunkturnedgång. Men samtidigt gör var och en klokt i att hålla koll på den egna ekonomin för att undvika tråkiga överraskningar.

Den ekonomiska lagbundenheten är att högkonjunktur och lågkonjunktur avlöser varandra. Men mönstret för hur och när kan variera stort. Därför är det bra att tänka på lite längre sikt ur den egna ekonomins perspektiv.