Lär invandrare svenska, men också finska

Handen på hjärtat! I hur många jobb klarar du dig enbart på svenska i huvudstadsregionen? En titt på arbetsplatsannonserna på nätet ger en blank nolla om det inte handlar om ett lärarjobb i en svenskspråkig skola. Du ska kunna finska – oberoende om det handlar om kodare, ingenjörer, läkare, närvårdare eller städare på ett bygge. Efter det kommer engelskan. Det stämmer att engelskan hörs allt mer på stan i kaféer, barer, i många arbetsplatsers korridorer och att till exempel alla städare inte talar finska, men det går inte att förbise kravet på finska i arbetslivet. Hur kloka de rigorösa språkkraven i många branscher är i en region med en skriande brist på arbetskraft är sedan en annan fråga.

Alla som bor i den här regionen – också den som är infödd vet hur svårt det är att klara sig enbart på svenska. Det är givetvis rätt att invandrare ges möjligheten att integreras på svenska och att myndigheterna noggrant informerar om landets tvåspråkighet. Det heter ofta att det är lättare för invandrare att integrera sig på svenska, men är det så i Helsingfors där svenskan är allt mer på defensiven och knappt alls hörs på stan? Hur ska vi kunna genomföra en integration på svenska av invandrare i huvudstadsregionen om vi hela tiden pratar finska utanför hemmets väggar?

Invandrare kan bra lära sig svenska och integreras på vårt modersmål, men inte invaggas i falska illusioner om att de klarar sig enbart på svenska i arbetslivet. Invandrare får inte heller bli gisslan för en svenskspråkig agenda och intressen utan att veta vad det innebär. Lär invandrare svenska, men se också till att de lär sig finska – åtminstone om de tänkt sig ett liv i huvudstadsregionen.