Omtvistad reform får också beröm
Med facit i hand – vad tycker rektorerna om reformen av yrkesutbildningen?
En ny lag om yrkesutbildning trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt den nya lagen ska yrkesutbildningen ge bred kompetens i stället för spetskompetens. Läroavtal kan användas flexibelt och det går att rucka på studieplanen.
– Den här reformen har varit mycket bra. Jag har ingenting negativt att säga om den, säger Lena Johansson, rektor vid Axxell.
Men det som gör läget svårt är att ekonomin är kärv. Under hennes fem år som rektor har cirka 20 procent av finansieringen dragits in. Hon säger att man inte ska ge reformen skulden.
En sak som har kritiserats är att mängden närstudier har blivit mindre. Enligt Johansson är det ett missförstånd.
– På Axxell har vi precis lika många timmar närstudier för den enskilda studeranden som tidigare, säger hon.
Det som däremot har ändrat är att vuxenutbildning och yrkesutbildning har gått samman. Nu bedöms alla studerande via yrkesprov. Dessutom betonas den personliga utvecklingsplanen allt mer.
– Det går till exempel att använda sommarjobbet tillgodo i sina studier genom ett läroavtal. I somras var det cirka trettio elever som utnyttjade den här möjligheten.
Lämplighetstest återinförs
I höstas intervjuade Helsingin Sanomat några lärare som berättade om elever som studerar till närvårdare och väktare, men som inte alls är lämpade för yrket. Enligt Mika Tammilehto, överdirektör vid Undervisningsoch kulturministeriet, beror det inte på den nya reformen. Det beror på att regeringen under förra mandatperioden slopade möjligheten att ordna lämplighetstest till yrkesutbildningen.
Nu vill ministeriet återinföra lämplighetstesten för några utbildningslinjer: närvårdare, väktare och chaufförer. Lagförslaget är på remissrunda.
Reformen av yrkesutbildningen får gott betyg också i Österbotten. Boris Ståhl, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten, poängterar att pedagogiken är bättre i den nya yrkesutbildningen.
– Nu får studerande lära sig det som man verkligen behöver i yrkeslivet.
Men enligt Ståhl har den kontinuerliga ansökan ökat på byråkratin.
– Jag tror inte att myndigheterna inser hur mycket extra byråkrati dessa antagningsansökningar medför. Vi får varje vecka in ansökningar som ska behandlas, säger Ståhl.
Handläggningen av en ansökan tar tid och resurser. För att bli antagen läser skolan igenom ansökan, gör möjliga språktester, intervjuar kandidaten och fattar beslut.
Personlig handledning kräver dessutom resurser. Yrkesakademin i Österbotten har löst ekonomin genom att tillåta minus i budgeten, det har Optima också gjort.
Svenskan i kläm
Anna-Lena Forsman, rektor vid Optima i Jakobstad, blev förvånad över att man inte hade färdiga digitala verktyg vid årsskiftet när lagen trädde i kraft.
– Det var meningen att vi skulle få nationella verktyg, men några sådana kom inte. Varje skola fick i stället utveckla sitt eget system för att kartlägga studerandenas studieframgång.
Och språket väckte agg. Yrkesinstituten Axxell, Prakticum, Inveon och Optima har tillsammans med Yrkesakademin i Österbotten och Folkhälsans Utbildning skickat en klagan till riksdagens justitieombudsman. Information på svenska kom med lång fördröjning vilket försvårade arbetet vid utbildningarna.
Enligt Mika Tammilehto har Undervisningsoch kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen lärt sig en läxa.
– Vi var för långsamma och det beklagar vi. Numera ser vi till att alla texter samtidigt går ut på båda inhemska språken.
Den här reformen har varit mycket bra.
Lena Johansson, rektor vid Axxell Jag tror inte att myndigheterna inser hur mycket extra byråkrati dessa antagningsansökningar medför. Boris Ståhl Rektor, Yrkesakademin i österbotten