Gränsöverskridande, gåtfullt när vevlira möter dragspel

Vevlira möter dragspel, keltiska toner möter minimalism som möter elektronisk dansmusik. Svenska Symbio är ett piggt utropstecken.

INSTRUMENTALMUSIK

Symbio

Rising (Gammalthea)

Svenska duon Symbios instrumentkombination är något så pass originellt som vevlira och dragspel. Efter att ha lyssnat igenom skivan kan jag inte låta bli att leta upp videoinspelningar av samma material, för att få mig en titt på vem som spelar vad – och hur. Det handlar om luftig kammarmusik med vida vyer, med inslag av elegant klubbmusik, och ofta känns den större än duomusik.

Vevliran är ett lite gåtfullt element i det hela. Johannes Geworkian Hellmans i Norden rätt sällsynta instrument har oväntat många skiftningar – en lite bitande friktionsudd, men också en mer sjungande karaktär som känns på håll besläktad med cellon, med extra rytmisk knorr från de klapprande tangenterna vänster hand spelar sina melodier på.

Dragspelet är som instrument mer bekant – om man söker en finsk motsvarighet till LarsEmil Öjeberget påminner hans lyriskt energiska spelstil mig mest om Johanna Juhola, fast med en varm nick mot de keltiska öarna och ett snärtigt rytmiskt bälgaspel.

Strukturen är rätt så långt baserad på riffartade melodier som flätas in i varandra. Jag upplever den här musiken som starkt visuell, jag kan tänka mig den såväl i storslagen naturfilm som ackompanjerande ett tuffande tåg.