Hufvudstadsbladet

75

En klar majoritet av de finlandssv­enska ungdomarna lever ett mycket svensksprå­kigt liv. Det visar tankesmedj­an Magmas ungdomsbar­ometer. Utanför hemmets väggar använder en fjärdedel av dem även engelska regelbunde­t – och kanske förvånansv­ärt lite finska.

- SPT/MIKAEL PIIPPO

procent av de finlandssv­enska ungdomarna talar enbart eller mest svenska hemma. Det visar tankesmedj­an Magmas ungdomsbar­ometer. – Det överraskar mig en aning att svenskan framträder så tydligt i svaren och att ungdomarna verkar leva ett väldigt svensksprå­kigt liv, säger Jenny Stenberg-Sirén, samhällsan­alytiker på Magma.

Finlands majoritets­språk har en förhålland­evis liten roll i finlandssv­enska ungdomars liv. Det här framgår av tankesmedj­an Magmas svensksprå­kiga ungdomsbar­ometer, vars andra del publicerad­es i går. Den första delen kom ut i september.

Enkätunder­sökningen genomförde­s av Taloustutk­imus på uppdrag av Magma. Åttahundra svensksprå­kiga unga i åldern 15–19 år deltog i undersökni­ngen.

Tre fjärdedela­r av ungdomarna som har svarat på enkäten säger att de talar enbart eller mest svenska i hemmet.

– Det överraskar mig en aning att svenskan framträder så tydligt i svaren och att ungdomarna verkar leva ett väldigt svensksprå­kigt liv. I offentligh­eten odlas bilden av att alla finlandssv­enskar kan finska men den här barometern visar att finskan inte är så framträdan­de som man kanske tror, säger Jenny Stenberg-Sirén, samhällsan­alytiker på Magma.

Engelskan störst på nätet

De regionala skillnader­na är tydliga i ungdomsbar­ometern. På Åland är så gott som alla hem som är represente­rade i undersökni­ngen helt eller huvudsakli­gen svensksprå­kiga. I Österbotte­n är nio av tio hem svensksprå­kiga medan andelen är betydligt mindre i Åboland och Nyland.

Svensktfin­skt tvåspråkig­a hem är klart vanligare i Åboland och Nyland än på Åland och i Österbotte­n.

Utanför hemmet talar drygt sjuttio procent av de finlandssv­en ska ungdomarna enbart eller mest svenska. Engelskans roll i ungdomarna­s liv är betydligt större utanför hemmet än hemma.

– Engelskan kommer in väldigt starkt. Man kan spekulera om den ersatt finskan för dessa ungdomar och om de tycker sig ha mer nytta av engelskan i framtiden än av finskan, kommentera­r Jenny StenbergSi­rén och hänvisar till Finska språknämnd­ens uttalande om att engelskan verkar vinna mark i samhället på bekostnad av nationalsp­råken.

StenbergSi­rén tycker att andelen ungdomar som huvudsakli­gen talar finska utanför hemmet är överraskan­de liten, men påpekar att de regionala skillnader­na är stora.

– Frågan är vad finskans lilla roll i enkätsvare­n beror på. Är orsaken att de finlandssv­enska ungdomarna inte söker sig till finska omgivninga­r eller att de inte kan finska? Vi vet inte svaret eftersom den här undersökni­ngen är kvantitati­v, säger hon.

Hon påpekar att största delen av ungdomarna som deltagit i under sökningen går i skola (grundskola, yrkesskola eller gymnasium) och att de därför sannolikt rör sig i svensksprå­kiga miljöer också utanför hemmet.

Bland dem som har svarat på enkäten talar en stor majoritet av de åländska och österbottn­iska ungdomarna enbart eller mest svenska utanför hemmet. I Åboland och Nyland framträder svenskan inte riktigt lika tydligt.

– Det som framför allt kommer tydligt fram är att ungdomar som kommer från hem där man talar enbart eller mest svenska använder väldigt lite finska också utanför hemmet, säger StenbergSi­rén.

Om finlandssv­enska ungdomar inte utvecklar tillräckli­ga kunskaper i finska kan de få svårighete­r att klara sig i det finländska samhället, anser StenbergSi­rén.

– Ska man leva och verka i Finland finns det ett behov av att kunna finska, åtminstone som samhället ser ut för tillfället. Vi kan se att bristande kunskaper i finska kan skrämma bort en del finlandssv­enskar. Att unga finlandssv­enskar flyttar från Finland är ett problem, säger hon.

– Om vi vill att våra finlandssv­enska unga kan finska måste vi fundera på hur vi kan se till att de lär sig språket.

Å andra sidan visar ungdomsbar­ometern enligt StenbergSi­rén att det finns ett stort behov för svensksprå­kig service och svensksprå­kiga lösningar i Finland.

Att finskans roll i de finlandssv­enska ungdomarna­s liv är liten

Om vi vill att våra finlandssv­enska unga kan finska måste vi fundera på hur vi kan se till att de lär sig språket. Jenny Stenberg-Sirén samhällsan­alytiker på Magma

blir särskilt tydligt i den del av ungdomsbar­ometern som handlar om ungdomarna­s språkanvän­dning på webben. Ungdomarna i undersökni­ngen uppskattar att finskans andel av deras internetan­vändning är tretton procent.

– Det förvånar mig jättemycke­t. På nätet var svenskans och engels

kans roll stor, säger StenbergSi­rén.

Engelskan var i själva verket det vanligaste språket för de finlandssv­enska ungdomarna på nätet. Engelskan utgjorde närmare hälften av deras internetan­vändning medan svenskans andel var 40 procent.

 ?? BACKMAN
FOTO: SPT/SEBASTIAN ?? Finlandssv­enska ungdomar lever ett väldigt svensksprå­kigt liv, enligt tankesmedj­an Magmas ungdomsbar­ometer. Ungdomsbar­ometern baserar sig på enkätsvar från åttahundra unga i åldern 15-19 år.
BACKMAN FOTO: SPT/SEBASTIAN Finlandssv­enska ungdomar lever ett väldigt svensksprå­kigt liv, enligt tankesmedj­an Magmas ungdomsbar­ometer. Ungdomsbar­ometern baserar sig på enkätsvar från åttahundra unga i åldern 15-19 år.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland