Eko­no­min väx­er lång­sam­ma­re – för­vänt­ning­ar­na skru­vas ner

När ex­por­ten bac­kar sätts hop­pet till hus­hål­lens kon­sum­tion

Hufvudstadsbladet - - Nyheter -

Eu­ro­pe­is­ka central­ban­ken ECB skrev i går ned till­växt­pro­gno­ser­na bå­de för i år och näs­ta år, pre­cis som en rad fin­länds­ka pro­gnosin­sti­tut gjort de se­nas­te da­gar­na. Den glo­ba­la till­väx­ten går mot en lug­na­re fas, vil­ket snabbt på­ver­kar ex­port­be­ro­en­de Fin­land.

Nu hop­pas pro­gnosma­kar­na i stäl­let att hus­hål­len ska hål­la i gång eko­no­min ge­nom att kon­su­me­ra. Fler fin­län­da­re än på länge har jobb och lö­ner­na vän­tas öka, men teck­nen på en lång­sam­ma­re till­växt­takt kan få folk att spa­ra mer i stäl­let för att kon­su­me­ra.

Trots att till­väx­ten var­var ner är det inga ka­ta­strof­sce­na­ri­er pro­gnosma­kar­na teck­nar. Job­ben blir fler ock­så näs­ta år, om än in­te li­ka snabbt som i år.

Det har va­rit vän­tat att eko­no­min väx­er lång­sam­ma­re näs­ta år. Nu vi­sar det sig att in­te ens 2018 har va­rit fullt så bra som vi har trott. I de se­nas­te da­gar­nas pro­gno­ser från Ak­tia, POP Ban­ken, Sp­ar­banks­grup­pen och S-Ban­ken, ju­ste­ras till­växt­tak­ten ned bå­de för i år och för näs­ta år. Dess­utom har ock­så re­dan pub­li­ce­rad ex­port­sta­tistik re­vi­de­rats nedåt.

En or­sak är att den glo­ba­la till­väx­ten, som va­rit stark i fle­ra år, har gått in i en lång­sam­ma­re fas, sär­skilt i Eu­ro­pa. Det mins­kar su­get ef­ter fin­länds­ka ex­port­pro­duk­ter, vil­ket ge­nast märks för ex­port­be­ro­en­de Fin­land. Ex­por­ten har re­dan krympt två kvar­tal i rad.

Byggsek­torn som i fle­ra år upp­levt en boom, la­de re­dan i fjol sin kraf­ti­gas­te till­växt­fas ba­kom sig. Nu har an­ta­let nya bygg­lov bör­jat sjun­ka. Än­nu näs­ta år blir li­ka många bo­stä­der som i år kla­ra, men an­ta­let ny­byg­gen mins­kar.

Till­väx­ten i in­ve­ste­ring­ar­na har en­ligt Ak­tia va­rit en be­svi­kel­se i år. Om fö­re­ta­gen in­te in­ve­ste­rar, in­ver­kar det ne­ga­tivt på möj­lig­he­ten till fram­ti­da till­växt.

Hop­pas på kon­su­men­ter­na

Pro­gnosma­kar­na hop­pas nu på att hus­hål­len ska hål­la eko­no­min i gång ge­nom att kon­su­me­ra. Och för­ut­sätt­ning­ar finns; fler fin­län­da­re än på länge har jobb och lö­ner­na vän­tas sti­ga.

Un­der 2018 be­räk­nas ar­bets­kraf­ten ha ökat med 60 000 per­so­ner, men näs­ta år vän­tas siff­ran va­ra un­ge­fär hälf­ten. Att job­ben in­te läng­re ökar li­ka snabbt som i

bör­jan av året väc­ker frå­gor om hur det egent­li­gen ska gå med re­ge­ring­ens 72-pro­cen­ti­ga sys­sel­sätt­nings­mål. När job­ben öka­de som snab­bast togs se­gern ut i för­skott – att må­let re­dan är nått har mer el­ler mind­re be­trak­tats som ett fak­tum. I själ­va ver­ket sak­nas fort­fa­ran­de de två sista ti­on­dels pro­cen­ten­he­ter­na. En­ligt Sta­tistik­cen­tra­lens se­nas­te siff­ror (20.11) är tren­den för det re­la­ti­va sys­sel­sätt­nings­ta­let ”ba­ra” 71,8 pro­cent. Ju när­ma­re må­let vi har kom­mit, desto lång­sam­ma­re sti­ger sys­sel­sätt­ning­en. Och nu åter­står ba­ra fy­ra må­na­der av man­dat­pe­ri­o­den.

Men för dem som har jobb vän­tas lö­ne­ut­veck­ling­en va­ra god näs­ta år. POP be­dö­mer att de av­tal­sen­li­ga lö­ne­för­höj­ning­ar­na i snitt lig­ger kring 1,6 pro­cent, men att bo­lags­spe­ci­fi­ka och per­son­li­ga tillägg gör att den verk­li­ga för­höj­ning­en blir cir­ka 2,5 pro­cent. Det är mer än un­der 2018.

Det är ock­så mer än in­fla­tio­nen, som gans­ka sam­stäm­migt be­räk­nas lig­ga kring 1,5 pro­cent. Trots att köp­kraf­ten brom­sas av pris­upp­gång­en, blir net­to­ef­fek­ten än­då att hus­hål­len får mer peng­ar att rö­ra sig med.

Att ex­tra­peng­ar­na går till kon­sum­tion är där­e­mot in­te sä­kert. När de eko­no­mis­ka ut­sik­ter­na däm­pas bru­kar folk bör­ja spa­ra mer. En­ligt Sta­tistik­cen­tra­lens kon­su­ment­ba­ro­me­ter är fin­län­dar­na väl med­vet­na om ut­veck­ling­en: ef­ter två år av ur­starkt kon­su­ment­för­tro­en­de har ba­ro­me­tern fal­lit. Det är till­tron till lan­dets eko­no­mi som sjun­kit re­jält, me­dan tron på den eg­na eko­no­min fort­fa­ran­de är stark.

Kon­junk­tur­väx­ling­ar hör till

Med tan­ke på att det var först i bör­jan av fjol­å­ret som till­växt­siff­ror­na bör­ja­de över­ras­ka po­si­tivt, känns det väl ti­digt att re­dan nu be­re­da sig för lång­sam­ma­re till­växt igen. Fö­re upp­gång­en ha­de Fin­land fle­ra tunga år ba­kom sig, med ett 8,3-pro­cen­tigt ras 2009 och se­dan tre år med ne­ga­tiv till­växt 2012–2014. När vi nu åter nås av rap­por­ter om lång­sam­ma­re till­växt är det lätt att tro att vi snart är till­ba­ka i gro­pen.

Men pro­gno­ser­na må­lar in­te upp någ­ra ka­ta­strof­sce­na­ri­er. Även om till­växt­tak­ten mat­tas av, för­blir den på en rim­lig ni­vå.

– Värl­den hål­ler in­te på att gå un­der och nå­gon re­ces­sion finns in­te i sik­te. Till­växt­tak­ten är läg­re, men fort­fa­ran­de mått­lig, sä­ger chefse­ko­nom Ti­mo Hir­vo­nen i S-Ban­kens rap­port.

Hur eko­no­min i slutän­dan ut­veck­las häng­er i stor ut­sträck­ning på oros­mol­nen ute i värl­den. Just nu är osä­ker­he­ten stor kring han­dels­kri­get, brex­it, den ita­li­ens­ka eko­no­min samt in­broms­ning­en och skuld­sätt­ning­en i Ki­na.

Yt­ter­li­ga­re en osä­ker­hets­fak­tor är nor­ma­li­se­ring­en av pen­ning­po­li­ti­ken. Ef­ter fi­nan­s­kri­sen har central­ban­ker­na do­pat världs­e­ko­no­min med mas­si­va sti­mu­lan­ser, som nu ska dras bort. Ex­akt vil­ka ef­fek­ter det får är ovisst. USA har re­dan höjt styr­rän­tan i fle­ra om­gång­ar och näs­ta höj­ning vän­tas in­om kort. I Eu­ro­pa har ECB med­de­lat att styr­rän­tor lig­ger kvar på nu­va­ran­de ni­vå­er åt­minsto­ne över som­ma­ren 2019.

Men om de glo­ba­la ris­ker­na in­te för­verk­li­gas bor­de en lång­sam­ma­re till­växt­takt in­te va­ra nå­gon ka­ta­strof för Fin­land. En an­nan sak är se­dan att lan­det ock­så brot­tas med eg­na pro­blem som in­te är kopplade till kon­junk­tu­rer­na. Det hand­lar bland an­nat om den ogynn­sam­ma be­folk­nings­struk­tu­ren.

”Hur eko­no­min i slutän­dan ut­veck­las häng­er i stor ut­sträck­ning på oros­mol­nen ute i värl­den. Just nu är osä­ker­he­ten stor kring han­dels­kri­get, brex­it, den ita­li­ens­ka eko­no­min samt in­broms­ning­en och skuld­sätt­ning­en i Ki­na.”

PA­TRIK HARALD

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.