Ungdomar ryter till för sin framtid
Systemfel i politiken gör klimatfrågan extremt svår. De som ska leva med de beslut vi tar i dag kommer inte åt att påverka dem. Det är ett enormt problem, säger en demokratiforskare. HBL på klimatmötet i Polen
De som kommer att beröras mest av klimatförändringen får inte vara med och besluta på klimatmötet i Polen. Det kallas klimaträttvisa över generationer och det är ett nästan olösligt demokratiproblem, säger en professor.
HBL har talat med tre unga nordbor som kräver att ungdomen genuint ska inkluderas i beslutsprocesserna.
– Om vi ville konstruera svåraste möjliga problem för mänskligheten att lösa skulle det vara globalt, kräva mycket samarbete mellan många länder, spänna över lång tid och vara förknippat med stora risker och stor osäkerhet. Klimatutmaningen fyller alla kriterierna.
Det säger Simon Caney, professor i politisk teori vid Warwick University som forskat i klimaträttvisa över generationer. Rättvisa talas det ständigt om på klimatmötet i Polen, men oftast handlar det om rättvisa mellan människor här och nu, som att de som driver klimatförändringen ska gottgöra dem som drabbas, bland annat finansiellt.
– Rättvisa över generationer är ett politiskt dilemma. De som tar besluten är sällan de som ska leva med dem, fastän det är vad demokratin borde vara till för. De äldre generationerna kunde ge mer tyngd åt de yngre och fråga dem hurdan framtid de vill ha, säger Caney.
Orättvisor över generationer kan inte gottgöras. Bara att preventivt förhindra dem är en sann utmaning.
– Politiken är ofta för kortsiktig. Beslut som ger snabba vinster kan ge förluster över tid. I framtiden kan andra människor komma att betala ett högt pris exempelvis för energiinvesteringar som dag ter sig billiga. Det är ett enormt problem, säger Caney.
Demokratiska brister
Roten till det onda ligger i politikens natur. Då makthavarnas mandat förnyas i fyraåriga cykler och omval förutsätter röster av dagens väljare uppmuntrar det inte politikerna att ta beslut som skulle gynna morgondagens väljare.
– Att effekten av besluten kommer först långt i framtiden gäller i otroligt många frågor, bland annat i klimatpolitiken, säger Caney.
Han gillar Finland för att riksdagen har ett framtidsutskott, vilket nästan är världsunikt, och han önskar att utskottet skulle ges mer politisk tyngd eftersom dess parlamentariker verkligen tänker längre fram i tiden.
– Ett framtidsutskott är ett av de få verktyg demokratin har för att komma åt generationsproble met. En annan sak är att vi inte lever i fullt demokratiska system, utan i samhällen där beslut tas med hänsyn till storföretagens kortsiktiga intressen.
På klimatmötet i Polen närvarar ungdomar som representerar diverse folkrörelser utanför de egentliga förhandlingarna. Ett fåtal progressiva länder, som de nordiska, har ungdomsdelegater.
– Det är en bra början, men mer behövs. Det är alldeles för lätt att ta beslut i dag och överföra kostnaderna på framtiden, säger Caney.
Emmi Kallio som studerat hållbar utveckling i Uppsala och praktiserar vid Nordiska ministerrådet önskar att alla länder hade ungdomsdelegater på klimatmötet.
– Då kunde hela världens ungdomar vara representerade, även om
Eftersom våra ledare beter sig som barn måste vi ta det ansvar de skulle ha tagit för länge sedan. Greta Thunberg Klimataktivist, Sverige
Att försumma chansen att bromsa klimatförändringen vore inte bara omoraliskt, det vore livsfarligt. Det kan låta som en dramatisk vädjan, och det är en dramatisk vädjan. António Guterres Generalsekreterare, FN
Jag önskar att de här mötena skulle hållas där hotell och luftkonditionering saknas, där havsytan stiger, och att delegaterna var tvungna att rättfärdiga sina beslut för lokalbefolkningen. Simon Caynes Professor, Storbritannien
ungdomarna förstås har flera röster också inom varje land, säger hon.
Skendemokrati duger inte
Henrietta Flodell, Sveriges ungdomsrepresentant till FN, säger att det inte räcker att bara formellt inkludera ungdomar, lyssna till dem och låta dem sitta vid de mötesbord där besluten fattas.
– Om vi inte kommer åt att påverka beslutsprocessen innan den nått fram till mötesbordet, om vi får delta bara där beslutsfattandet är synligt, är det inte inkluderande. De som beslutar ska inte bara lyssna på oss, de ska beakta våra åsikter, säger Flodell.
– Det kan vara en utopistisk tanke att de nationella ungdomsdelegaternas röst skulle bära genom beslutsprocesserna, men det borde vi eftersträva, säger Kallio.
Laura Fagerlund, ungdomsam bassadör för Nordiska rådets klimatlösningar i Katowice och aktiv i Svensk Ungdom, säger att klimatmötet skulle få ett annat slut om de unga fick bestämma.
– Besluten skulle vara mycket mer ambitiösa, definitivt i linje med Parisavtalet. Det fina med ungdomen är att många faktiskt lever som vi lär, att vi reser och äter klimatvänligt, och inser att vi behöver en beteendeförändring.
Äldre politiker skjuter över ansvaret
På klimatmötet har vissa äldre politiker sagt att de unga själva måste se till att deras röst hörs.
– Det är ironiskt, det är att skjuta över ansvaret, säger Henrietta Flodell.
Laura Fagerlund säger att det är hoppingivande att årets klimatmöte har bjudit in och faktiskt lyssnat till Greta Thunberg, den 15åriga svenska klimataktivisten.
– Det borde egentligen inte vara någon grej, så ska det ju vara. Numera reagerar folk på snedvriden könsfördelning, all male panels, men vi borde också reagera på all old panels. Ungdomar ska vara mainstream i politiken.
Alla ungdomar har inte fått samma mottagande. De polska myndigheterna stoppade en del aktivister på gränsen.
– Det går inte ihop med tanken att vara inkluderande och låta alla använda sin röst, säger Emmi Kallio.