Högskolor högt i kurs inför valet
Valfläsket osade och de dubbla signalerna firade triumfer på Helsingfors universitets politiska paneldebatt om högskolornas framtid.
Regeringspartierna Samlingspartiet, Blå framtid och Centern kunde inte lova att de statliga nedskärningarna av anslagen till högskolorna upphör under nästa riksdagsperiod.
Då debattens moderator, journalisten Marko Junkkari frågar vem som vill höja grundfinansieringen och bryta indexfrysningen av anslagen till högskolorna sträcks alla händer upp mot taket i Tankehörnans sal i Helsingfors.
– Nu då ekonomin är i balans kan anslagen till högskolorna säkert höjas igen, säger Blå framtids ordförande Sampo Terho.
Tidigare regeringspartiet Sannfinländarna balanserade också på en slak lina.
– Ingen skär ned budgetanslag till utbildningen av ren ondska. Det är de ekonomiska omständigheterna som tvingar politikerna till det. Utbildningen är en satsning på framtiden, säger Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho.
Han får medhåll av riksdagsledamoten Sari Multala (Saml) som litar på den privata sektorns flankstöd.
– Det behövs både statlig och privat finansiering av forskningen och utbildningen i högskolorna. Man kunde också testa nya finansieringsmodeller där man skjuter in aktiekapital i bolag som bedriver forskning, säger Multala.
Kontinuitet och grundfinansiering
Oppositionspartierna delade en oro för att grundforskningen urholkas ifall den privata sektorn förväntas täppa till allt fler penninghål i universitetsvärlden.
– Företagen är sällan intresserade av att finansiera grundforskning. Därför är det viktigt att vi tryggar grundfinansieringen av högskolornas verksamhet, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.
Det enda parti som ville nämna konkreta siffror i går var De gröna.
– Vi vill höja högskolornas grundfinansiering med 300 miljoner euro och se till att utbildningen får minst fyra procent av bnp, säger De grönas vice ordförande Maria Ohisalo.
Kristdemokraterna påtalade det livslånga lärandet medan Svenska folkpartiet betonade betydelsen av kontinuitet.
– Vi måste bryta projekttänkandet så att forskarna inte behöver tänka på nästa projekt och nästa projektanslag hela tiden, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
SDP:s riksdagsledamot Pilvi Torsti var inne på samma spår.
– Vi måste återupprätta uppskattningen för forskningen. Det sker bland annat genom att vi frångår alla korta arbetskontrakt som radas på varandra i högskolorna, säger Torsti.