Ett kilo sopor per dag – men stort mörkertal
Bristfälliga och varierande mätmetoder gör en kartläggning av finländarnas hushållsavfall till ett komplicerat pussel.
Hur mycket hushållsavfall producerar en finländare per dag, och hur stor del av hushållsavfallet går till återvinning? Det är frågor som Finlands miljöcentral (Syke) försöker hitta svar på i ett nytt forskningsprojekt. Men det är lättare sagt än gjort.
Kommunernas sophantering är en tämligen komplicerad sak och Sykes forskare har en lång väg att gå. I en färsk undersökning har Syke kartlagt mängden hushållsavfall och hushållsavfallets återvinningsgrad i sju regioner på olika håll i Finland. I dessa regioner producerade en invånare i medeltal 342 kilo hushållsavfall i fjol, enligt Sykes rapport. Det blir drygt 0,9 kilo varje dag.
I de undersökta regionerna återvanns i medeltal 51 procent av hushållsavfallet medan resten gick till förbränning. Finlands återvinningsgrad för kommunalt avfall överlag är 42 procent, men det finns inga nationella siffror specifikt för hushållsavfall.
EU har som mål att höja återvinningsgraden för kommunalt avfall till 55 procent senast år 2025. Till år 2035 ska EU höja sin återvinningsgrad ytterligare, till 65 procent.
Alla regioner kunde inte presentera siffror
Områdena som Syke undersökt är Hyvinges, Joensuus, Jyväskyläs, Kuopios, Villmanstrands, Borgås och Riihimäkis regioner. Tanken var att utreda läget också i sex andra regioner men alla avfallsbolag kunde inte bidra med uppskattningar om hur
stor del av det kommunala avfallet som kommer från hushållen.
– Det är en utmaning för aktörerna i avfallsbranschen att skilja åt avfallen från varandra. Om det finns flera olika avfallstransportörer kan det vara mycket svårt att reda ut varifrån avfallet härstammar, säger Tiina Karppinen, forskare vid Syke.
Enligt Karppinen samarbetar Syke med avfallsbolagen för att förbättra informationsinsamlingen och på så sätt få fram mera data om
hushållsavfallets mängd och återvinningsgrad.
”Inte bara Finlands problem”
En av regionerna som var med i Sykes undersökning men som inte kunde uppskatta hushållsavfallets andel av hela avfallsmängden var Åboregionen. Enligt Jukka Heikkilä, vd på det kommunägda bolaget Sydvästra Finlands avfallsservice, skulle en dylik uppskattning kräva att avfallsbolaget samlar informa tion om avfallsmängderna från fastigheterna.
– Sådana data baserar sig på uppskattningar och jag är inte säker på att de skulle vara till någon nytta. Det skulle vara viktigt att skapa gemensamma, enhetliga kalkyleringssätt för avfall, säger Heikkilä.
Åbo är tillsammans med Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors och Uleåborg med i projektet 6Aika som ska främja en hållbar stadsutveckling. Inom ramen för projektet försöker städerna bland annat utveckla gemensamma mätverktyg för avfallsmängder. Också Syke är med i projektet.
– Avsaknaden av en gemensam kalkyleringsmetod är inte bara Finlands problem, avfallsmängden och avfallets återvinningsgrad räknas på olika sätt runtom i Europa. I andra delar av Europa utgår man från mängden insamlat avfall medan vi i Finland utgår från mängden avfall som faktiskt utnyttjats för återvinning, säger Heikkilä.
En stor del av hushållsavfallet är bioavfall
I Sykes färska undersökning har man mätt hushållsavfallets mängd i de sju regionerna utifrån dess tyngd. Både Jukka Heikkilä och Tiina Karppinen konstaterar att bioavfall utgör en stor del av hushållens avfall.
– Överlag kan jag konstatera att det är väldigt viktigt att kompostera och lägga bioavfall i rätt container. Bioavfall väger mycket och om man lägger det bland brännbart avfall åker det till förbränningsverket där den våta biomassan inte producerar energi särskilt effektivt, säger Karppinen.
Merparten av bioavfallet som samlas in kommer från städer. På landsbygden komposterar många själv sitt bioavfall, och då syns avfallet inte i avfallsbolagens statistik.