”Ing­en får bli poj­ken i bubb­lan” om vi ska fö­re­byg­ga sko­lat­ten­tat

Un­der det gång­na året har USA ska­kats av över tju­go sko­lat­ten­tat. För att fö­re­byg­ga at­ten­tat i Nor­den mås­te vi för­stå gär­nings­män­nen, sä­ger jour­na­lis­ten Åsa Er­lands­son, som upp­munt­rar för­äld­rar, lä­ra­re och and­ra vux­na att pra­ta med si­na barn och ung­do­mar

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - SPT/HEI­DI HA­KA­LA

De som kal­las en­sam­ma gal­ning­ar är of­ta del av en världs­om­spän­nan­de nät­ge­men­skap där man in­spi­re­rar, pep­par och ko­pi­e­rar varand­ra.

Vi har en helt ny si­tu­a­tion där man kan sit­ta och ra­di­ka­li­se­ra sig själv hem­ma på pojkrum­met.

På hans helt öpp­na kon­to kun­de man vec­ka för vec­ka föl­ja hur han kö­per sin uni­form och övar med kni­ven på oli­ka träd. Män­ni­skor kom­men­te­rar men ing­en slår larm.

Åsa Er­lands­son

jour­na­list och för­fat­ta­re

Det har gått över tio år se­dan skol­skjut­ning­ar­na i Jo­ke­la och Kau­ha­jo­ki, och gans­ka ex­akt tre år se­dan sko­lat­ten­ta­tet i Troll­hät­tan i Sve­ri­ge. Då mar­sche­ra­de 21-åri­ge An­ton Lun­din Pet­ters­son in på sko­lan Kro­nan, iklädd en svart släng­kap­pa, ar­mé­hjälm, an­sikts­mask och ett svärd. Han ha­de smin­kat an­sik­tet vitt med svart ka­jal runt ögo­nen och strött glit­ter i sitt ny­klipp­ta hår. Det finns en sel­fie av ho­nom och två ele­ver på sko­lan, ta­gen mitt i mas­sa­kern. Det var två ele­ver som trod­de att det var ett skämt ef­tersom det var Hal­lo­ween. I näs­ta stund högg An­ton ner en lä­ra­re.

– Jag har hål­lit det där svär­det i hän­der­na. Det är ett fruk­tans­värt va­pen, man mås­te gå så nä­ra si­na of­fer. Sam­ma va­pen – ett skarp­sli­pat svärd – säljs fort­fa­ran­de i en svensk nät­bu­tik un­der be­teck­ning­en ”fri­tid”. Det är otro­ligt, sä­ger jour­na­lis­ten Åsa Er­lands­son, som skri­vit boken Det som ald­rig fick ske, som hand­lar om då­det.

Boken har be­lö­nats med Sto­ra jour­na­list­pri­set och Na­tur & Kul- turs de­batt­boks­pris. I år var den ock­så no­mi­ne­rad till Guldspa­den.

Ef­ter skolattacken blev det snabbt tyst. Gär­nings­man­nen sköts ihjäl av po­lis i själv­för­svar och kal­la­des ”en en­sam gal­ning”, sam­häl­let drog en lätt­na­dens suck. Det här är ett stort miss­för­stånd, sä­ger Er­lands­son. De som kal­las en­sam­ma gal­ning­ar är of­ta del av en världs­om­spän­nan­de nät­ge­men­skap där man in­spi­re­rar, pep­par och ko­pi­e­rar varand­ra. Till ex­em­pel var An­ton in­spi­re­rad av Jo­kela­skyt­ten Pek­ka-Eric Au­vi­nen. Re­to­ri­ken i av­skeds­bre­vet är den­sam­ma, bå­da två be­skrev sitt hat mot sam­häl­let och an­såg att de var ”tvung­na” att age­ra. ”Ni drev mig till det­ta”, fö­re­kom­mer i bå­da bre­ven.

– Fors­ka­re som tit­tat på till ex­em­pel Brei­vik sä­ger att det finns ett världs­om­spän­nan­de klus­ter av män som är va­pen­fix­e­ra­de och vålds­be­ja­kan­de. Det är vi­ta män som kän­ner sig för­för­de­la­de och att de­ras po­si­tion är ho­tad, sä­ger Er­lands­son.

Skol­skjut­ning­ar­na i Fin­land 2007 och 2008 på­ver­ka­de ock­så svensk po­lis, som in­för­de en ny tak­tik någ­ra år se­na­re. Ti­di­ga­re har det va­rit ku­tym att van­lig po­lis, som of­ta är först på plats, ska in­vän­ta för­stärk­ning. En­ligt den nya po­listak­ti­ken ska de age­ra di­rekt och högs­ta pri­o­ri­tet är att stop­pa gär­nings­man­nen.

– I Troll­hät­tan at­tac­ke­ra­des fy­ra per­so­ner på tio mi­nu­ter. Var­je mi­nut gör skill­nad på liv och död.

Det bör­jar på nä­tet

Attacken i Troll­hät­tan be­teck­na­des som ett hat­brott med ra­sis­tis­ka mo­tiv, ef­tersom An­ton val­de ut si­na of­fer ut­i­från de­ras ic­ke-svens­ka ut­se­en­de. Ra­sis­men räc­ker än­då in­te som för­kla­ring, sä­ger Er­lands­son. Det var myc­ket mer som tryck­te in­om An­ton. I si­na ef­ter­forsk­ning­ar hit­ta­de Er­lands­son tec­ken på att An­ton kun­de ha va­rit ho­mo­sex­u­ell – nå­got som var otänk­bart i hans mil­jö.

Er­lands­son var den förs­ta som fick An­tons bror att pra­ta. Bro­dern be­kräf­ta­de An­tons hat mot mus­li­mer och hans na­zis­tis­ka vur­man­de, men när Er­lands­son för­sik­tigt frå­ga­de om hans sex­u­el­la lägg­ning möt­tes hon av is­kall tyst­nad.

– Ovan­på det här led An­ton av en livs­lång, mo­nu­men­tal en­sam­het som ald­rig gick över. Han ha­de sto­ra svå­rig­he­ter att för­stå so­ci­alt sam­spel och tit­ta­de ald­rig folk i ögo­nen.

Har den tek­nis­ka ut­veck­ling­en och nä­tet gjort det lät­ta­re för gär­nings­män­nen att ut­fö­ra så­da­na här dåd? – Ja. Vi har en helt ny si­tu­a­tion där man kan sit­ta och ra­di­ka­li­se­ra sig själv hem­ma på pojkrum­met. Nä­tet var helt av­gö­ran­de för An­ton. Det var där all pla­ne­ring sked­de, han lad­da­de ner flyg­bil­der över sko­lan, stu­de­ra­de elev­fo­ton, köp­te va­pen och uni­form. Ett hem­ligt av­skeds­brev, som po­li­sen in­te upp­täckt, skic­ka­des över nä­tet.

”Vux­na har an­svar”

Boken har gjort Åsa Er­lands­son till en ef­ter­trak­tad fö­re­lä­sa­re på bå­de gym­na­si­er, bland po­li­ser och hos myn­dig­he­ter, där hon pra­tar om hur vi bätt­re kan fö­re­byg­ga sko­lat­ten­tat.

En vik­tig åt­gärd är att lä­ra för­äld­rar och lä­ra­re hur de pra­tar med si­na barn och ung­do­mar om vad de ser på nä­tet. I knivattacken på Råslätts­sko­lan i Jön­kö­ping i sep­tem­ber i år ha­de gär­nings­man­nen, som ba­ra var 12–13 år gam­mal, helt öp­pet skri­vit vad han pla­ne­ra­de att gö­ra på Instagram och Youtu­be.

– På hans helt öpp­na kon­to kun­de man vec­ka för vec­ka föl­ja hur han kö­per sin uni­form och övar med kni­ven på oli­ka träd. Män­ni­skor kom­men­te­rar men ing­en slår larm. Hur är det möj­ligt? Sko­lan slog ifrån sig med att de in­te kan kon­trol­le­ra nä­tet, men jag und­rar om de pra­tar med ele­ver­na om vad man ska gö­ra när man ser oro­väc­kan­de sa­ker på nä­tet?

En an­nan fö­re­byg­gan­de åt­gärd är att in­te tillå­ta att nå­gon blir poj­ken i bubb­lan.

– Jag är gans­ka choc­kad över att An­ton kun­de tillå­tas gå så en­sam ge­nom he­la sin skol­gång och de prak­tik­plat­ser han ha­de. Han ha­de goog­lat själv­mordstan­kar och de­pres­sion. Hur pra­tar vi med barn och unga om psy­kisk ohäl­sa, be­rät­tar vi att det finns hjälp att få?

Er­lands­son vill pra­ta om me­di­e­rap­por­te­ring­en. Hen­nes bok av­slö­jar sto­ra bris­ter. Me­di­er­na bygg­de snabbt upp en bild av ett hjäl­te­dåd där ele­vas­si­sten­ten La­vin Es­kan­dar för­sva­rat ele­ver mot mör­da­ren. I själ­va ver­ket blev han ome­del­bart dö­dad, ut­an möj­lig­het att för­sva­ra sig. Bland an­nat BBC ha­ka­de på my­ten om ”den svens­ka hjäl­ten”.

– Vi kan in­te tum­ma på käll­kri­ti­ken i vår strä­van att gö­ra bra histo­ri­er, då ger vi at­tac­ker­na mot eta­ble­ra­de me­di­er och an­kla­gel­ser­na om fa­ke news vat­ten på kvar­nen. Man sä­ger att kri­gets förs­ta of­fer är san­ning­en, och det gäl­ler även de go­da histo­ri­er­na.

FO­TO: SPT/HEI­DI HA­KA­LA

Åsa Er­lands­son är choc­kad över att gär­nings­man­nen i Troll­hät­tan ha­de tillå­tits gå så en­sam ge­nom he­la sin skol­gång och si­na prak­tik­plat­ser. – Han ha­de goog­lat själv­mordstan­kar och de­pres­sion. Hur pra­tar vi med barn och unga om psy­kisk ohäl­sa, be­rät­tar vi att det finns hjälp att få?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.