Det är skillnad på kött och kött

KLIMATAVTRYCK Reportaget (HBL 4.12) med Vilma Sandström om hennes forskningsrön, vilka i sig inte egentligen är någon nyhet, är belysande, men igen aningen ensidigt vilket tyvärr förlamar den så viktiga debatten.

”Vi måste ögonblickligen sluta importera nötkött från Sydamerika eller Australien” kunde rubriken på reportaget ha varit och därmed belyst hela problemets kärna. Det är inte köttet per se som är problemet utan de koldioxidutsläpp det genererar. De intressanta värdena är inte hur stor klimatbelastningen är för ett kilo nötkött eller ett kilo mjölk eller ost, utan hur stor klimatbelastningen är för 2 300 kilokalorier eller för kroppens proteinbehov för en dag.

Så är till exempel klimatbelastningen för att få i sig 70 gram protein 2,3 kg koldioxid för havredryck och 2 kg för 3 procents mjölk! Se där en sanning som Oatly med flera valt att förbise. Nötkött som inte är naturbeteskött är alltjämt den värsta boven, medan fläskfilé ligger på 1,9 kg koldioxid per 70 gr protein. Quorn ligger på 8,8 kg koldioxid för kaloribehovet och 2,0 kg koldioxid på proteinbehovet (kycklingbröst 0,8 kg koldioxid!).

Potatis och fullkornsbröd (icke konstgödseldrivet spannmål är bättre!) är alltjämt bland de bästa och klimatsmartaste födoämnena vi har (mer siffror från Gunnar Rundgren blogg Trädgården Jorden). Med andra ord: potatis och get, höstlamm, fläsk, kyckling och vilt parat med rotfrukter och kornbröd på vintern, massvis med inhemska frilandsgrönsaker under sommarmånaderna. Flexitariansk diet anpassad efter säsong!

Därför är det mest intressanta med reportaget det som Sandström utelämnar, nämligen skillnaden på kött och kött. Det är stora, till och med mycket stora, skillnader i klimatbelastning mellan inhemskt naturbeteskött och importerat nötkött från till exempel Sydamerika, framför allt då genom konstgödselframställningens klimatbelastning för att odla kraftfoder, framför allt soja. Men, samma klimatbelastning måste vi också räkna in som klimatkostnad i produktionen av vegetabilier till människoföda! Svepande formuleringar nyttar inte debatten ett dugg, det är alltför viktigt att minska koldioxidutsläppen för att ha en debatt på fel premisser!

Jag citerar svensken Gunnar Rundgren som har arbetat med ekologisk odling i över 30 år: ”Genom användning av syntetisk kvävegödsel kan man öka skördarna per ytenhet betydligt. FN:s klimatpanel konstaterar i sin rapport från 2013 att kväve från konstgödsel utgör den största källan till ökningen av lustgas i atmosfären och enligt expertrapporten om kväve, European Nitrogen Assessment,

De intressanta värdena är inte hur stor klimatbelastningen är för ett kilo nötkött eller ett kilo mjölk eller ost, utan hur stor klimatbelastningen är för 2 300 kilokalorier eller för kroppens proteinbehov för en dag.

från 2011 orsakar kvävegödslingen inom EU miljökostnader på mellan 20 och 150 miljarder euro.

Enfrågeperspektivet fortsätter ofta hela vägen in till tallriken där det skall räknas kronor, kalorier, GI, proteiner, växthusgasutsläpp eller något annat. Men precis som i jordbruket hamnar man helt fel om man låter någon av dessa parametrar bestämma lunchen.”

Det finns stora ekosystemtjänster att hämta genom ett ansvarsfullt bruk och uppfödning av djur för köttkonsumtion i vårt land. Dessa ekosystemtjänster måste räknas in till det inhemska naturbetesköttets fördel! Finland hör till de länder i Europa som använder minst konstgödselodlat foder till köttproduktionen. Man kan inte rakt av dra allt kött över samma kam!

I Sverige importerar man 110 000 ton hund och kattmat av hög proteinkvalitet varje år, jag är ganska övertygad om att liknande förhållanden råder i Finland. Hur stor är den koldioxidbelastningen? Se där ett nytt enfrågeperspektiv att gotta ner sig i (och därmed naturligtvis trampa alla katt och hundägare på tårna)!

Eller varför inte tydligare ta fram bil och flygtrafiken som den stora boven?