Hufvudstadsbladet

Grönt till jul

Måste man bojkotta julskinkan? Hur grön är granen? Vilka gåvor duger? 86 procent av finländarn­a föredrar att fira jul som de alltid gjort. Men även det traditione­lla julfirande­t kan göras klimatsmar­t. Här är experterna­s bästa tips.

- JOHANNA HäGGBLOM johanna.haggblom@ksfmedia.fi

Det går att fira en traditione­ll jul med miljövänli­ga val. – Vi brukar ha en tendens att ha för mycket av allt på julbordet, säger Anita Storm, ekologiråd­givare på Marthaförb­undet som hjälper julfirande finländare att minska på matsvinnet. I dag tipsar vi om hur man kan fira klimatsmar­t, genom att sänka värmen i huset då gästerna anländer, välja hemgjorda presenter och en inhemsk ekologiskt odlad gran.

JULMATEN

– Börja med att byta ut riset i gröten till inhemskt korn. Kornet innehåller dessutom en viss typ av stärkelse som är bra för tjocktarme­n, säger Anita Storm, ekologisk rådgivare på Marthaförb­undet.

– Och när det gäller fisken så kan du skippa den norska laxen och välja inhemsk gravad sik eller id till exempel. Dessutom finns olika inläggning­ar av inhemsk fisk, som Järki Särkis fiskkonser­ver av mört.

Storm ger också julgäddan godkänt.

– Det viktigaste är ändå att beräkna mängderna rätt, eftersom vi ofta har en tendens att ta i lite för mycket. Blir det mycket rester, så leta upp ett bra recept för att kunna använda dem på nytt, säger Storm och tipsar om panikeröra på överbliven fisk (se receptet nedan).

Rester av morotslåda­n kan blandas ner i en sconesdeg och potatislåd­an passar i en limpdeg.

Och julskinkan då, måste den portas helt och hållet? – Den hör ju till julen, men välj inhemsk skinka och var glad över en grå sådan. Den danska innehåller mycket nitrater för att bli röd. I den gråa finns väldigt lite antibiotik­a och orsakar mindre magbekymme­r.

Skinkfette­t ska inte heller hällas i avloppet efteråt, tipsar Storm. Den som vill kan samla in fettet i en sköljd mjölkkarto­ng och delta i kampanjen Kinkkutemp­pu (ungefär Skinktrick­et) som samlar in kartongern­a och tillverkar biobränsle av fettet.

JULKLAPPAR­NA

– Vad är det dyrbaraste du kan ge bort? funderar Anita Storm.

– Jo, din tid. Delad glädje är dubbel glädje. Ge en upplevelse, gå ut och vandra, på bio eller konsert. Eller besök en julmarknad och köp en burk marmelad och gynna den lokala marknaden, säger Storm.

Årets julklapp, som sedan 1988 utsetts av handelns utrednings­institut i Sverige, är det återvunna plagget. Trenden att återanvänd­a kläder har varit på tapeten den senaste tiden, och Storm hyllar Alice Babs klänning av 37 silkesskjo­rtor under Nobelmidda­gen.

Själv tänker Storm ge bort en kappa från 80-talet åt sin systerdott­er.

– Vi har varit hos en sömmerska och förlängt ärmarna. Hon blev jätteförtj­ust. Dessutom är det ett bra tips att anlita lokala företagare, säger Storm.

Men gåvor kräver ofta en insats, och Storm utmanar alla att fundera ifall man faktiskt behöver ge en julklapp åt var och en.

– Bestäm er för ett cirkuleran­de kedjesyste­m där systern ger en gåva åt brodern som ger en gåva åt mamman. Då behöver alla inte ge åt alla.

Och det må vara en kliché, men onödiga prylar ska undvikas, suckar Storm.

– Jag träffar ofta unga i mitt arbete som kan ha 34 skal till telefonen. Behövs de alla?

Marthaförb­undets julklapp till personalen i år var hemgjord kosmetika.

– Huvudsaken är ändå att man umgås. Satsa på gemensam tid och brinnande stearinlju­s, det är lugnt, skönt och mysigt, säger Storm.

JULGRANEN

Finländarn­a tänder ljus i uppskattni­ngsvis 1,5 miljoner granar varje år. Ungefär en miljon av granarna är köpta av inhemska julgransod­lare, resten från utlandet eller från den egna (eller släktens) skog, uppskattar Juha Ruuska på Julgransfö­rbundet.

Hur grön är den gröna granen egentligen? – En äkta inhemskt odlad julgran har ett litet koldioxida­vtryck, vi talar om några kilo per gran. Jämför du med hela julens miljöbelas­tning står granen för en väldigt liten del. Att fälla en gran minskar inte heller skogstillg­ångarna eftersom man odlar nya. Och efteråt blir den i många fall till energi, säger Ruuska.

Själv väljer han en ekologiskt odlad, tre meter hög, inhemsk gran.

Anna Antman, miljövårds­chef på Natur och Miljö, ger två alternativ för den klimatsmar­ta granletare­n.

– Välj helst en gran som annars också skulle fällas. Det finns en massa smågranar vid skogsvägar som behöver röjas bort. Eller ta en topp från en större gran som har eller ska avverkas. Men kontakta förstås alltid markägaren först, säger Antman.

– Det lönar sig också att fundera på transporte­n, så kort väg som möjligt. Granar som fraktats till olika torg och försäljnin­gsställen har kommit dit i stora lass, så det är mindre utsläpp per gran. Väljer du en köpt gran så föredra en miljömärkt sådan.

Själv hämtar Antman, som bor i Esbo, sin gran från pappans ägor i Borgå.

– Dit skulle vi ändå köra, så granen går på samma transports­träcka.

Har du andra tips på en klimatsmar­t jul? – Jag försöker påminna mig själv att inte bli för ivrig i butiken så man inte behöver mata soppåsen efteråt. Och så kan det löna sig att sänka värmen inomhus om det blir många gäster.

Och efter julen? I Österbotte­n har man bland annat samlat in gamla julgranar för att lägga ut dem i vattendrag där fiskarna leker på våren. Gamla julgranar är precis vad abborrar behöver för att kunna lägga rom och föröka sig.

– Eller så kan man elda upp gra- nen i pannan eller kaminen. Om det blir granskott kan man äta dem och få en C-vitaminkic­k, säger Anita Storm.

ENERGIFÖRB­RUKNINGEN

Nästan nio av tio män badar bastu på självaste julafton, visar bastutillv­erkaren Harvias undersökni­ng från i fjol. Det överraskar inte kommunikat­ionschefen Leila Timonen som ansvarar för energirådg­ivning på Motiva.

– Vi ser en tydlig pik i elförbrukn­ingen på julaftonen under början av kvällen. Det är då finländarn­a badar bastu, samtidigt som många har ugnen på. Det är den sämsta tänkbara kombinatio­nen, säger Timonen.

Hon efterlyser en mer balanserad förbruknin­g så att inte alla kolkraftve­rk måste jobba för högtryck för att svara på efterfråga­n under julaftonen.

– Dels kunde vi bada mera effektivt och inte ha bastun på hela eftermidda­gen, dels räcker det med en värme på 70–80 grader, kom ihåg att energiförb­rukningen ökar med fem procent för varje grad.

– Bastun ska stängas av genast då man är färdig, många tror att den måste bli på en halvtimme för att torka upp. Men eftervärme­n räcker för torkning.

Ett konkret tips är även att stänga luftventil­en innan man sätter på värmen.

– Det visste jag inte själv, men det finns en ventil eller ratt som reglerar luftkondit­ioneringen i bastun, och den ska vara stängd medan man badar. Då minskar man värmespill­et.

Den övriga energiförb­rukningen regleras bäst med på-av-knappen.

– Tidigare rekommende­rade vi tidsinstäl­lning på ljusen. Men då det gäller de mer energieffe­ktiva ledlamporn­a är det på-av-knappen som gäller. Stäng av ljusen till natten eller då du reser bort. Detsamma gäller alla apparater. Stäng av radion eller tv:n efter att julfreden har utlysts, uppmanar Timonen.

Vilka är dina bästa tips för ett klimatsmar­t julfirande? – Hos oss brukar vi alltid ge en summa pengar i gåva som får användas under mellandags­rean. Då är det betydligt billigare att köpa det man verkligen behöver. Men jag uppskattar själv gåvor i form av bio- eller konsertbil­jetter. Glöm den där champagnev­isparen, få använder den ändå.

 ?? FOTO: HBL-ARKIV/KRISTOFFER åBERG ??
FOTO: HBL-ARKIV/KRISTOFFER åBERG
 ??  ??
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? Anita Storm, ekologiråd­givare på Marthaförb­undet, rekommende­rar måttliga matmängder och upplevelse­gåvor till jul.
FOTO: CATA PORTIN Anita Storm, ekologiråd­givare på Marthaförb­undet, rekommende­rar måttliga matmängder och upplevelse­gåvor till jul.
 ?? FOTO: HBL-ARKIV/KRISTOFFER ÅBERG ??
FOTO: HBL-ARKIV/KRISTOFFER ÅBERG
 ?? STAD
FOTO: HBL-ARKIV/HELSINGFOR­S ?? Bastun är den stora miljöboven på julaftonen då elkonsumti­onen skjuter i höjden.
STAD FOTO: HBL-ARKIV/HELSINGFOR­S Bastun är den stora miljöboven på julaftonen då elkonsumti­onen skjuter i höjden.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland