Varför planeras nytt Kim-Trump-möte?

Resultaten av mötet i Singapore var magra. Ändå verkar ett nytt möte vara aktuellt. Vem gagnas av det?

Det var strax efter nyår i år som den krigiska retoriken mellan Nordkorea och USA tonades ned. Under 2017 genomförde Nordkorea både kärnvapentest och test med långdistansmissiler, och på det verbala planet använde både Kim Jong-Un och Donald Trump det diplomatiska språkets motsvarigheter till massförstörelsevapen.

Men Kims nyårstal slog an helt andra tongångar, och en förhandlingsprocess som involverade både Sydkorea och USA kom snabbt i gång.

Avspänningen nådde sin höjdpunkt när Trump och Kim möttes i Singapore den 12 juni.

Sedan dess har processen stampat på samma ställe, men Trump har upprepat att han gärna vill träffa Kim på nytt, kanske redan i början av nästa år.

I Singapore skrev ledarna på en deklaration där länderna lovade att arbeta för total kärnvapennedrustning på den koreanska halvön. USA tolkade avtalet som att Nordkorea nu hade lovat att avskaffa sina kärnvapen, men halvåret som har gått sedan toppmötet visar att Nordkorea inte alls uppfattar situationen på det sättet.

Nordkoreas ståndpunkt är att en kärvapennedrustning innebär att också USA drar tillbaka sitt kärnvapenparaply över Sydkorea.

USA håller fast vid att Nordkorea måste verifiera att man verkligen har avbrutit kärnvapenprogrammet innan det kan bli tal om att lätta på sanktionerna. Nordkorea säger att de amerikanska kraven är oskäliga.

Donald Trump har en benägenhet att misstro och håna demokratiska ledare, samtidigt som han sätter stor tilltro till ledarna för auktoritärt styrda stater. Det har kanske fått honom att blunda för det faktum att Nordkorea många gånger har lovat sådant som man knappast ens har haft för avsikt att hålla.

För Kim Jong-Un var själva mötet en stor framgång. Han umgicks på jämbördig fot med världens mäktigaste ledare. För en diktator i tredje generationen som styr över ett utfattigt land vars befolkning lever under ett ofattbart förtryck var det ett stort, och oförtjänt, steg in i världens finrum.

Nordkorea har dessutom fått ett gott pris för sin nya linje. USA har minskat sina militära övningar i Sydkorea, och enligt vicepresident Mike Pence kräver USA inte längre att Nordkorea levererar en redogörelse för sina baser för kärnvapen och långdistansmissiler innan det kan bli ett nytt möte med Donald Trump. Nordkorea säger att en sådan redogörelse bara skulle förse USA med anfallsmål.

President Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton kommenterade nyligen kritiken mot att det planeras ett nytt toppmöte trots att Nordkorea inte har uppfyllt det man lovade i Singapore. Bolton höll med, men hans slutsats är att ett nytt möte just därför kunde vara framgångsrikt.

Men har Donald Trumps övertalningsförmåga vid internationella möten verkligen gett grund för uppfattningen att han på tu man hand med Kim Jong-Un skulle åstadkomma ett hållbart resultat? För Kim skulle givetvis ett andra möte med USA:s president inom mindre än ett år vara en framgång som diktatorn inte är värd.

Nordkoreas ledning ser kärnvapnen som en livförsäkring. Att landet skulle göra sig av med dem är inte sannolikt så länge dynastin Kim sitter kvar.

På webbsajten 38North som fokuserar på Nordkorea har kärnvapenexperten Siegfrid Hecker en annan infallsvinkel. Han menar att det kunde vara värt att se hur långt Kim Jong-Un är beredd att gå när det gäller att reducera landets kärnvapenförmåga i utbyte mot lättnader i sanktionerna som gör det möjligt att utveckla landets ekonomi.

Men det är en invecklad och långvarig process, som kräver många återkopplingar i form av hållbara kontrollmöjligheter. Att inleda en sådan process kunde vara värt ett möte mellan Trump och Kim, men ingenting tyder på att ett sådant steg skulle förberedas. Då kan en slutsats bli att toppmötet finns på agendan för att Donald Trump ska kunna flytta fokus från sina inrikespolitiska problem.