Hufvudstadsbladet

Svårare att klara aktivering­smodellen utan kontakter och nära till stan

FFC frågade drygt 3 000 arbetslösa hur aktivering­smodellen förlöpt det första året.

- SYLVIA BJON

De flesta som lyckats aktivera sig och få ströjobb eller jobb har fått det via egna kontakter, medan ytterst få har fått det via arbetsförm­edling. Skillnader­na mellan stad och landsbygd är också stor när det gäller chansen till sysselsätt­ningstjäns­ter, enligt FFC som låtit göra en enkät kring det första året som den så kallade aktivering­smodellen varit i kraft.

Modellen innebär att man ska uppfylla villkor på ett antal timmar jobb eller sysselsätt­ningsåtgär­der för att inte dagpengen ska skäras ner.

Enkäten riktade sig till arbetslösa vid kassor som hör till FFC-anslutna branscher. Bland de drygt 3 000 svarande har en tredjedel lyckats uppfylla aktivering­svillkoren under alla tidpunkter och ytterligar­e en femtedel delvis. En tredjedel har inte alls lyckats uppfylla aktivering­svillkor, vilket lett till att dagpenning­en skurits ner. En del kan inte svara.

Fackcentra­len FFC har motsatt sig aktivering­smodellen och många anslutna förbund höll politiska strejker och protester mot den då lagändring­en planerades.

Ett argument hos FFC var att det straffar sådana som bor långt från sysselsätt­ningstjäns­terna eller som inte får jobb trots försök. Svårast att få jobb har det varit för dem som bara har grundskole­utbildning.

”Finns inte lämpliga jobb”

På frågan varför aktivering­svillkoren inte uppfylldes svarade 54 procent att det inte funnits lämpliga lediga jobb, och 43 procent att de inte fått jobb trots att de sökt. Det har varit de två vanligaste orsakerna.

Det finns en skillnad mellan stad och landsbygd då det gäller möjlighete­n att få ihop arbetstimm­ar som krävs, men ännu mer markant är skillnaden då det gäller sysselsätt­ningstjäns­ter, till exempel kurser. Av dem som inte lyckades fylla villkoren på grund av brist på tjänster var bara en tiondel storstadsb­or, över hälften från små kommuner eller landsbygde­n. I Norra Finland har det varit svårast.

Egna kontakter viktigast

FFC frågade också i sin enkät hur de som lyckats uppfylla arbetstimm­arna hittade sina jobb. På första plats kommer egna kontaktnät: 32 procent hittade arbete den vägen och ytterligar­e 27 procent fick arbetstimm­ar hos en tidigare arbetsgiva­re. Bara 14 procent uppger sig ha hittat något genom att söka på nättjänste­r och 7 procent hittade jobb via arbetsoch näringsbyr­åer.

De flesta som svarat förhåller sig negativt till aktivering­smodellen, och upplever att det största problemet är att dagpengen skärs ner också då man försökt.

FFC:s projektled­are Saana Siekkinen säger i ett pressmedde­lande att de äldre arbetslösa känt sig utsatta.

– De som är över 55 år berättar att de inte får jobb eller tas med på inskolning för att arbetsgiva­rna ser dem som alltför gamla. För dem är aktivering­smodellen bara en nedskärnin­g i de ringa inkomstern­a.

 ?? AIMO-KOIVISTO
FOTO: LEHTIKUVA/ANTTI ?? Egna kontaktnät har varit det vanligaste sättet att lyckas få ihop sina arbetstimm­ar och undgår nedskärnin­g i arbetslösh­etspenning­en.
AIMO-KOIVISTO FOTO: LEHTIKUVA/ANTTI Egna kontaktnät har varit det vanligaste sättet att lyckas få ihop sina arbetstimm­ar och undgår nedskärnin­g i arbetslösh­etspenning­en.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland