”Klimatstrejker är ett symtom på ungdomens frustration”
Klimatstrejker visar på frustration över att vi inte lever som vi lär och att vi bygger en framtid ungdomen inte vill ha. – Vi står på barrikaderna för att vi inte släpps in i rummen där besluten tas, säger Henrietta Flodell som har fört fram ungdomens rö
Skolstrejkande svenska Greta Thunberg fick nyligen stort genomslag på FN:s klimatmöte. Engagemanget smittar av sig. I januari ska tonåringar klimatstrejka i Finland. Henrietta Flodell, som varit Sveriges ungas representant till FN i år, är inte förvånad.
– Frustrationen löper som en röd tråd i det jag upplevt genom mitt uppdrag, när jag pratat med unga. Vi har lärt oss om klimatförändringens allvar och brådska i skolan, men i politiken negligeras den. Man osynliggör det viktiga, säger hon.
Flodells FN-uppdrag har haft fokus på globala frågor om hållbar utveckling. Hon betecknar FN:s hållbarhetsmål och Agenda 2030 som ”ungdomens överlevnadsguide” och ungdomen som ”en hoppfull men marginaliserad generation”. Hon anser att klimatpolitiken har förminskats från överlevnadsfråga till maktkamp, och att det skapar frustration bland unga som inte kan påverka sin framtid.
– Vi står inte på barrikaderna för att vi vill, utan för att vi inte släpps in i rummen där besluten tas. I värsta fall kan frustrationen leda till apati och minska förtroendet för politiken, säger hon.
Positivt är att Flodell upplever att ungdomens röst har fått större genomslag i år, också ”i osannolika sammanhang utanför den vanliga bubblan”, som hon säger.
– Det är som att det frö vi har sått har börjat slå rot.
Omvälvande år
Hållbar utveckling skapar sällan stora rubriker fastän det engagerar många unga.
– Det är en överlevnadsfråga och vi har inte lyxen av att inte behöva bry oss. Vi kan inte förstå klimatfrågan utan att tänka på dess sociala och ekonomiska dimensioner. Det behövs många slags hållbarhet, säger Henrietta Flodell.
Hon har varit aktiv inom ungdomsoch studentrörelserna i Sverige. Den vägen fick hon FN-uppdraget.
– Jag hade ingen aning vad jag gav mig in på. Det har varit omvälvande och en dröm att få prata om frågor jag tror på och står för, säger hon.
Samtidigt har det varit tungt att se hur världen fungerar. Uppdraget kulminerade i ett toppmöte för hållbarhet där utvecklingen följs upp och alla länder kan skruva upp ambitionsnivån. Men årets möte i New York matchade inte sitt syfte. Henrietta Flodell såg en ovilja att höja ambitionerna, en bjärt kontrast mellan ord och handling.
– FN är aldrig starkare än dess medlemmar vill. Länderna har lovat att bli hållbara, men formatet är frivilligt och mötet blev en cirkus. Det är allvarligt, för FN är ändå det bästa vi har, säger hon.
Diskrepansen mellan vad som görs och vad som borde göras skapar framtidsoro. Det är som att de vuxna formar en framtid utan att fråga ungdomarna, fastän över hälften av jordens befolkning är under 30, i konfliktområden ofta ännu mer.
– Ska man bygga fred och återuppbygga samhällen behöver de unga verkligen vara med i det arbetet, säger hon.
Hur ska man involvera de unga? – Ibland undrar jag om det verkligen är så svårt. Vid varje beslut bör man fråga sig om unga har kommit till tals och om vi har haft inflytande över beslutet. De vuxna har ett ansvar för att hjälpa oss.
”Ung och kvinna farligast”
Samtidigt är Sverige ett av fåtalet länder som har en ungdomsrepresentant i FN. Sverige brukar också, tätt följt av sina nordiska grannar, få högst betyg i klimatpolitiken. Henrietta Flodell är ändå inte så övertygad av förträffligheten.
– Sverige lyfts ofta fram som modellexempel, men i vårt klimatbetyg räknas inte utsläppen från konsumtion. Beaktar man dem ser Sverige annorlunda ut, säger hon och påtalar svenskarnas stora ekologiska avtryck.
– Vi måste börja prata om livsstilen och vad vårt välstånd innebär. Det är synd att vi har översatt välstånd till hög konsumtionsnivå, att de är som parallella linjer fastän de inte skulle behöva vara det.
Flodell ser ändå den skandinaviska ungdomen som drivande i en omställning mot hållbarhet.
– Vi äter vegetariskt och köper second hand. Vår populärkultur bygger på klimatmedvetenhet. Politikerna måste göra det klimatsmarta samhället enkelt och gynnsamt, annars blir det bara mer aktivism mot konsumtionen. Klimatstrejker är ett desperat rop – ett hallå, vi förväntar oss mer av er, säger hon.
Driver man ungdomens röst på en synlig plattform får man stå ut med nästan vad som helst på sociala medier. Henrietta Flodell har bemötts med glåpord, hån och hot.
– Ung och kvinna tycks vara det farligaste man kan vara. Jag gissar att det mest är troll som sprider hot och hat, men jag vill vara tydlig med att jag har det bra. Jag är privilegierad jämfört med unga som driver hbtq-frågor, religionsfrihet eller flyktingars rättigheter. I en demokrati ska ingen behöva stå ut med den respons de får.
Ung och kvinna tycks vara dert farligaste man kan vara. Jag gissar att det mest är troll som sprider hot och hat, men jag vill vara tydlig med att jag har det bra. Jag är privilegierad jämfört med unga som driver hbtqfrågor, religionsfrihet eller flyktingars rättigheter.
Henrietta Flodell