Förslag om kirurgin hjälper inte Jakobstads sjukhus
Regeringen har lämnat in förslaget att ändra på den omsusade jourreformen, som centraliserade dagkirurgin. Men ändringen är tänkt att möjliggöra privat upphandling. – Det får en att undra varför man gör så här, säger Anna-Maja Henriksson (SFP).
Centraliseringen av sjukhusverksamheten har skett stegvis de senaste åren, i den omdebatterade lagändring där Vasa sjukhus inte blev tilldelad fullskalig jour, och ett antal kretssjukhus blev av med all kirurgi som kräver anestesi.
En del städer med kretssjukhus, bland dem Jakobstad, utredde möjligheterna att köpa in tjänster i stället. Svaret från ministeriet blev nej.
Genast efter julpausen i början av januari kommer riksdagen att behandla den proposition som luckrar upp möjligheterna. Förslaget innebär att icke-brådskande kirurgi med anestesi ska kunna göras också i andra enheter i sjukvårdsdistriktet (eller det blivande landskapet) än de som har jour dygnet runt, vilket det senaste året inte varit möjligt.
Villkoret är att patienten ska kunna nå ett sjukhus med jour dygnet runt inom 30 minuter ifall det uppstår komplikationer efter operationen.
Bakgrunden är att en del upphandlingsavtal med privata sektorn som redan existerar ska kunna fortsätta, och att de ska kunna bli fler.
SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson, som också är Jakobstadspolitiker, är inte nöjd med begränsningen som alltjämt utesluter sjukhus som det i Jakobstad.
I likhet med den kritik som Vasa sjukvårdsdistrikt tidigare framfört anser hon att tidsbegränsningen på 30 minuter borde tas bort när det gäller dagkirurgi.
– Dagkirurgi fungerar så att man åker hem samma dag. Har man hundra kilometer till ett sjukhus med jour och anestesi, och hundra kilometer tillbaka, så färdas man hundra kilometer på nytt ifall det uppstår komplikationer när man kommit hem. Det man gjort i centraliseringen försämrar patientsäkerheten, säger Henriksson.
I den färdiga propositionen som nu nått riksdagen är tidsgränsen på 30 minuter beräknad så, att den inte gäller bara körtiden. Den gäller hela tiden från samtalet till nödnumret. I tiden ingår samtalet, den tid man hanterar det vilket beräknas till 2 minuter, och tiden att flytta transportenheten.
– Det börjar bli på en sån nivå att jag undrar varför man gör så här. Är det så att man vill undvika att det finns kirurgi på vissa ställen – på vissa sjukhus i landet där man absolut inte vill att man ska få operera, frågar sig Henriksson.
Hon hänvisar till att målet med centraliseringen varit att spara 350 miljoner.
I regeringens proposition framgår också bland motiveringarna att ”avsikten är att genomföra de nu föreslagna ändringarna på ett sådant sätt att besparingsmålen kan nås.”.
– Förslaget verkar bädda för att privata sjukhus ska kunna operera i stora städer. Men det vore rättvist om offentliga och privata i praktiken hade lika möjligheter, och mindre sjukhus inom dagens sjukvårdsdistrikt också kunde genomföra dagkirurgi, anser Anna-Maja Henriksson.
Hon ser det också som problematiskt att de kommande landskapen, om reformen går igenom, inte får möjlighet att påverka var kirurgi görs. Den möjligheten kommer att finnas bara i de fem landskap där det finns ett universitetssjukhus, men inte i de övriga.
– Landskapen kommer inte själva att få bestämma, det är problemet.
Vasa sjukvårdsdistrikt anser att det i princip är bra att sjukvårdsdistrikten får lösare tyglar och kan anordna kirurgi på fler ställen vid behov, men nämner att Jakobstad borde kunna genomföra dagkirurgi och ha Vasa sjukhus som stödsjukhus. Distriktet kritiserade också i våras att man först genomför centraliseringen och sedan sätter i gång en ny beredning som ändrar den.