Rekordstor utdelning väntar aktieägarna i vår
Låg skuldsättning och små investeringsbehov gör att det finns pengar över, säger portföljförvaltare.
De ekonomiska prognoserna har skruvats ner under senhösten, men eftersom bolagen gjort bra resultat ännu under 2018, väntas det finnas rekordmycket pengar att dela ut till aktieägarna i vår. Enligt Danske Bank belönar de finländska börsbolagen sina ägare med totalt 12,9 miljarder euro, jämfört med 12,3 miljarder förra våren.
– Balansräkningarna är starka, skuldsättningen låg och investeringsbehoven små. Då blir det pengar över, säger Risto Päivänsalo på Dividend House.
Den så kallade direktavkastningen beräknas i snitt ligga kring fem procent på Helsingforsbörsen, vilket är ovanligt högt, särskilt i relation till avkastningen på bankkontot som är noll.
Enligt Päivänsalo är det dock möjligt att de nedskruvade prognoserna ännu hinner få bolagen att bli försiktigare med sina utdelningar, särskilt om de är högt skuldsatta eller känsliga för konjunktursvängningar.
Hösten har varit stormig på aktiemarknaden, men den som har siktet inställt på vårens vinstutdelningar (dividender) kan känna sig lugn. Bolagen på Helsingforsbörsen väntas ännu en gång sätta nya rekord i vinstutdelning till ägarna. Danske Bank bedömer att totalbeloppet i vår blir 12,9 miljarder euro, jämfört med 12,3 miljarder förra våren.
Vinstutdelningarna är av intresse inte minst för Finlands över 800 000 aktieägare. Dessutom är utdelningarna en betydande inkomstkälla för staten, som är en stor aktieägare. Också stiftelser och föreningar är beroende av bolagens vinstutdelningar för att kunna ge stöd och stipendier.
För Helsingforsbörsen i snitt är den så kallade direktavkastningen ovanligt hög just nu – enligt Danske Bank omkring 5 procent. Förra våren var motsvarande siffra 3,9 procent.
Med direktavkastning menas förhållandet mellan vinstutdelning och en akties pris. Om en aktie kostar, låt säga, 10 euro och bolaget delar ut 0,50 euro per aktie av sin vinst, så är direktavkastningen 5 procent.
I ett historiskt perspektiv är skillnaden mellan direktavkastning och riskfri ränta (på till exempel bankkontot) rekordstor just nu. Och i en europeisk jämförelse hör direktavkastningen på Helsingforsbörsen till de högsta.
– En orsak är att värderingsnivån på Helsingforsbörsens aktier är aningen lägre än på Europabörserna i genomsnitt, eftersom Helsingfors ligger lite i periferin. Dessutom har direktavkastningen stigit i takt med att aktiekurserna kommit ner under hösten, säger Risto Päivänsalo, vd och portföljförvaltare på investeringsföretaget Dividend House, som är specialiserat bland annat på att identifiera goda utdelningsaktier.
Försiktigheten kan öka
När bolagen rapporterar sina resultat för fjärde kvartalet och helåret 2018 presenteras samtidigt styrelsens förslag till vinstutdelning. Det sker för de flesta bolag i slutet av januari och början av februari. Sedan är det bolagsstämman som senare slår fast summan.
Enligt Päivänsalo är det möjligt att den senaste tidens nedskruvade ekonomiska prognoser ännu får bolagen att bli lite försiktigare med sina utdelningar, men om aktiekurserna samtidigt sjunker förblir direktavkastningen fortfarande på en hög nivå.
– Om bolagen är högt skuldsatta eller väldigt cykliska (känsliga för konjunktursvängningar) kan det hända att sämre ekonomiska utsikter inverkar på hur mycket man vågar betala.
Hur som helst håller sig vinstutdelningarna enligt Päivänsalo överlag på en sund nivå på Helsingforsbörsen – bolagen är i bra skick, balansräkningarna är starka, skuldsättningen är låg och de klarar av att göra resultat.
Och här betalas vinstutdelning inte med lånade pengar.
– Eftersom många företag inte har behov av att göra investeringar är det naturligt att dela ut ganska stora summor. Samtidigt måste bolagen givetvis tänka på sin framtida betalningsförmåga, framför allt om ekonomin varvar ner. Exakt. Hur vettigt är det att bolagen delar ut stora summor? Har ett företag inte alltid behov av pengar för att utveckla sin affärsverksamhet? – Det är en bra fråga. I princip är det bra att investera för framtida tillväxt. Men det går inte att kategoriskt säga att det i alla situationer är det bästa alternativet. Det finns alltid en risk att investeringsbeslut görs alltför lättvindigt och att man gör dåliga investeringar.
Enligt Päivänsalo är idealet om ett företag både kan belöna ägarna och utveckla sin verksamhet. I många branscher binder tillväxtinvesteringar inte längre särskilt mycket kapital, till exempel när det handlar om tjänsteutveckling och mjukvara.
– Men det är klart att om företaget nyligen gjort stora investeringar eller företagsköp så kan det vara klokt i första hand avkorta skulden.
De flesta höjer utdelningen
I Danske Banks sammanställning över 35 stora börsbolag väntas de all- ra flesta höja sin utdelning jämfört med i fjol, medan knappt tio bolag håller utdelningen oförändrad. Enligt bankens prognos är Outokumpu det enda bolaget på listan som sänker sin utdelning.
De bolag som väntas höja sin utdelning mest jämfört med i fjol är SSAB B (+39%), Stora Enso (+34%), Metsä Board (+29%) och Valmet (+18%).