När kristna palestinier firar jul ber de för fred. De äldre minns tiden före krigen då kristna, judar och muslimer gick i skolan tillsammans. De yngre deltar kanske i julparaden på gatorna i Betlehem. – Ju fler som kommer för att bevittna livet vid Jesus
Lutheraner, ortodoxa, katoliker och andra kristna palestinier är i dag en minoritet i Västbanken. Vi träffade Sofia Shamen och Daher Nassar som tillhör denna kristna minoritet. De minns ännu krigen de måste utstå och hoppas på ett slut på konflikten.
Det uppskattas att det bor runt 50 000 kristna palestinier i det palestinska territoriet. De flesta palestinier, omkring 25 000, bor i den så kallade “triangeln” i Beit Jala, Beit Sahour, Betlehem och i närliggande områden. Resten bor i andra delar av Västbanken, och ungefär 3 000 kristna palestinier bor i Gaza.
De flesta kristna palestinier i området besöker födelsekyrkan, där de tror att Jesus föddes. De senaste 15 månaderna har mosaikerna från 1100-talet i kyrkan varit under restaurering. Det här är den första julen besökare får se de restaurerade mosaikerna.
– Det är fantastiskt att se de restaurerade mosaikerna. Jag besökte kyrkan precis med min syster, säger Sofia Shamen, en ortodox kristen.
Sofia Shamen bor i Beit Jala och är en flykting från Jerusalem. 1949, då hon var 14 år gammal, måste familjen fly till Betlehem på grund av det arabisk-israeliska kriget.
– Jerusalem var konstant under bombning. De ville bara skrämma människorna. Vi måste lämna allt vi ägde, vårt hem bredvid Jaffaporten, och min fars fotostudio, säger Shamen.
Familjen flydde till Betlehem där de bodde i över tre år i en liten enrummare, med vänner och familj.
– Jag tog hand om mina syskon medan min far och mor jobbade i en fotostudio. Studion var nära födelsekyrkan, och jag minns väl hur alla vi barn sprang till kyrkan då vi hörde klockorna ringa, säger Shamen.
Hon minns hur hon innan kriget gick i skolan tillsammans med kristna, muslimer och judar.
– Då brydde sig ingen om religion. Vi levde i fred och min bästa vän Judith var jude. När jag berättade för henne att vi flydde 1949 trodde hon inte på mig.
Enligt Sofia Shamen körde den israeliska armén ner för huvudgatan i Betlehem 1967.
– De ropade genom högtalarna att vi alla måste lämna landet. Jag grät så mycket för jag ville inte bli flykting för andra gången, säger Sofia.
Hon berättar hur prästerna i alla kyrkor gick ner för huvudgatan och stod emot soldaterna.
– De talade om för soldaterna att ingen kommer att ge sig av. De kan döda oss, men vi kommer att stanna.
För Shamen är julen en speciell tid. Ortodoxa kristna firar traditionellt i början av januari.
– Jag skulle vilja se oss alla fira jul tillsammans, lutheraner, ortodoxa, katoliker, alla. Julen är en viktig tid för oss att samlas. Vi ber för fred och lever i hopp, säger hon.
Men nu nöjer sig Shamen med att fira jul tillsammans med sin familj som fortfarande bor i Västbanken. Familjen lagar mansaf tillsammans, en traditionell palestinsk rätt med ris, yoghurt, lamm och kryddor.
Fredsuppbyggande center
Nio kilometer sydväst om Betlehem bor lutheranen Daher Nassar, som firar jul den 24 och den 25 december. För honom är julen en tid att be för fred i regionen.
– Julen är en viktig tid för att be och att vara med familjen. Det är också viktigt att såväl kristna som människor av andra trossamfund kan se var Jesus föddes. Alla som besöker Palestina och mitt hem ger mig styrka, säger Nassar.
Åkermarken på över 40 hektar som Daher odlar kallas för Dahers vinodling. Marken köptes ursprungligen av hans farfar år 1961, också han med namnet Daher Nassar. Det var dock Dahers far Bishara, som växte upp på gården, som hade visionen att bondgården en dag skulle bli ett fredsuppbyggande center för kristna och människor med olika religiösa bakgrunder.
Enligt Daher Nassar var en av de drivande orsakerna till att hans far ville bygga centret det höga antalet kristna invandrare i området. Många kristna flydde under det arabisk-israeliska kriget åren 1948–1949, och den andra intifadan år 2000.
– Min far ville skapa en fristad för kristna palestinier som flytt. Då han gick bort bestämde sig vår familj för att fortsätta hans dröm och vi grundade Tent of Nations-projektet på bondgården, säger Nassar.
Gården Tent of Nations ligger på en av de högsta bergstopparna i Betlehemsområdet, vid en höjd på 950 meter över havet. Bondgården har inte bara en vacker vy – läget är också av strategisk vikt i området.
– Vi är omringade av fem andra bergstoppar med israeliska bosättningar, och i dalen mellan bergs-
topparna ligger den palestinska byn Nahalin, säger Nassar.
Enligt Daher tryggar Tent of Nations – med sin storlek och sitt höga läge – byn Nahalins existens.
Styrs av israeliska militären
Gården är belägen på C-området, ett område i som i enlighet med Osloavtalet styrs av den israeliska militären. Osloavtalet var dock ämnat att vara tillfälligt. I C-områden i Västbanken måste palestinier ansöka om bygglov från den israeliska civiladministrationen, som enligt FN-organet OCHA (Office for the Coordination of Humanitarian Affairs) endast beviljar tre procent av byggloven för palestinier.
– Vi måste ansöka om lov för att bygga hus, vatten- och elsystem, för träd, växter och till och med tält. Det är omöjligt att få lov, och därmed har vi inte kunnat bygga hus. Vi bor i samma grottor som min farfar och hans familj bodde i för hundra år sedan, säger Daher Nassar.
Daher Nassar har dokumentation på sitt ägande av marken som dateras tillbaka till det ottomanska imperiet, det brittiska mandatet och det jordanska styret. Enligt Nassar får familjen inte bygga för att den israeliska civiladministrationen har utfärdat rivningsorder sedan 1991 på alla strukturer som byggts. Familjen har stridit mot orderna i över 20 år.
– Förra söndagen då jag gick omkring på gården hittade jag en rivningsorder för vårt nya vattensystem. Civiladministrationen lämnar vanligen rivningsorder och andra dokument på marken. På dokumentet står det att om vi vill överklaga så måste vi göra det inom 20 eller 30 dagar. Hur är det om jag inte hittar dokumentet som placerats någonstans på det 40 hektar stora området? undrar Nassar.
Utbildande eko-farm
I dag är Tent of Nations en utbildande ekologisk farm. Enligt Daher är gården en källa till hopp för lokala muslimer och kristna.
– Vårt motto är “vi vägrar vara fiender”. Människor från alla religiösa bakgrunder är välkomna och vi hoppas att vi kan bygga fred tillsammans genom att bruka jorden, organisera sommarläger för barn, och hålla grottan “bergskapellet” öppen för alla som vill be, säger Nassar.
För Nassar är det viktigaste med julen inte maten, utan att kristna samlas i Betlehem.
– Ju fler personer som kommer för att se och bevittna livet i Palestina och Jesus födelseplats, desto mindre problem kommer vi palestinier att möta, säger Nassar.
Han firar inte jul på bondgården, utan tillsammans med sin familj. På julafton går han precis som andra kristna palestinier på julmässa i Betlehem, varefter de går för att se den årliga kristna paraden. De kristna jultraditionerna öppnades den 24 december med en parad där unga palestinska scouter marscherar ner från födelsekyrkan och Betlehems gator.
Min far ville skapa en fristad för kristna palestinier som flytt. Då han gick bort bestämde sig vår familj för att fortsätta hans dröm och vi grundade Tent of Nations-projektet på bondgården. Daher Nassar