Ett dopp i lådan
I vårt kök finns en kökslåda som är som ett varuhus i miniatyr med en överrepresenterad pappersavdelning. Egentligen kan kökslådan liknas vid en stor mage som aldrig blir mätt. Då den förätit sig och fått matsmältningsproblem spottar den ut överflödet. Men inget skräp landar på golvet. I stället ”transporteras” innehållet från kökslådan nedåt till en annan avdelning, närmare bestämt till de två större kastrullådorna under kökslådan.
Hur denna transport egentligen går till vete fåglarna. Denna mystiska nödutgång har ännu inte påträffats. Processen kan närmast liknas vid en idisslare (kor eller får) som har flera magar; våmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen. Processen går långsamt och har sin egen rytm. Man kunde väl säga att kökslådan idisslar.
Vi märker detta genom att vi emellanåt hittar allehanda små prylar, som hårspännen, tejprullar, batterier, skruvar, plåster, visitkort och läppstift i lådan undertill. En gång hittade vi en stor julkalender som på ett besynnerligt sätt transporterats från kökslådan ner till ugnsfaten.
Det är ett tecken på att det är hög tid att städa i översta lådan. Vanligtvis sker denna städning kring midsommar, just före semestern, men ibland sker den tidigare. Såsom i förra veckan, då jag sökte en adress till ett julkort men hittade endast ett skruttigt frimärke i kökslådan. Brevet med de nya adressuppgifterna hade anlänt under sensommaren och jag hade prydligt stoppat brevet i kökslådan under hösten. Alltmedan hösten fortskred fylldes lådan med småprylar, till bristningsgränsen. Kring lucia blev det dags att koka lutfisken och då hittades plötsligt brevet med adressuppgifterna, bland grytorna längst ned och längst in. Julhälsningen till Australien postades något försenad och hinner förhoppningsvis fram till nyåret.
Jag har ofta funderat över varför det blivit så, att man samlar på småprylar och stoppar dem in i en låda. I stället för ett beslut om att spara eller slänga stoppar man dem i lådan. Mormor sade alltid att det endast finns tre prylar som man behöver vid kriser eller naturkatastrofer: tändstickor, ficklampa och choklad. Kanske detta är roten till kökslådans existens? Första hjälpen är nära till hands, köket är hemmets hjärta. Som att i mörkaste november hitta den lilla kylskåpsmagneten med en bild av prästkragar och texten ”Lev godt, le ofte og elsk mye”, köpt på en flygplats i Norge. Nu är det dags att ta ut de orden ur kökslådan och placera dem på kylskåpsdörren i stället.