Ordlösa konstverk förklarar flyktingskapets fasor

De unga dansarna rörde sig fullständigt koncentrerat, med den perfektion som är resultatet av idog träning. Inför våra ögon förvandlades de bekanta tonåringarna till flyktingar. Varje fulländad rörelse återspeglade tragiska erfarenheter som ingen av dem hade.

Vi åskådare bevittnade människans unika förmåga att sätta sig in i en annan persons situation. Tårarna rann längs mina kinder. De ungas ordlösa konstverk förklarade flyktingskapets fasor så mycket bättre än vad jag någonsin har förmått göra.

Jag har föreläst hundratals timmar om flyktingar. Jag har tjatat om staternas skyldigheter såväl i tal som i skrift. Samtidigt har jag vetat att mina ansträngningar har sina begränsningar. Jag når personer som är redo att debattera på rationella villkor. Människor som förhåller sig emotionellt till de fenomen som jag belyser uppfattar väl mina juristerier som närmast arroganta.

Jag misstänker i själva verket att jag aldrig har lyckats övertyga en så kallad migrationskritisk människa med enbart juridiska argument. Orsaken är inte min dåliga beredskap att argumentera. Problemet är snarare den rättsliga diskursens oundvikliga snävhet. Hur jag än har förklarat hur de rättsliga dokumenten ska tolkas har jag ändå inte lyckats uttrycka det mest väsentliga. Jag har inte kunnat tala om människan bakom en asylansökan.

Dansens budskap var däremot allmänmänskligt, direkt och primitivt även. Alla i publiken förstod vad de dansande flyktingarna gick igenom.

Vi står inför många stora samhälleliga utmaningar. Flyktingskap är enbart ett exempel på dem. På något sätt borde vi tillsammans kunna komma överens om hur vi hanterar de stora ödesfrågorna. Det polariserade debattklimatet gör inte saken enklare. Därmed har vi ett stort behov av verktyg som hjälper oss att inse hur någon annan har det. Här kommer konsten in i bilden.

En teaterpjäs eller en bok ger en unik möjlighet att ta del av en annan människas erfarenheter. Likaväl kan ett musikstycke eller en dansföreställning förmedla djupa insikter i människans villkor. Konsten öppnar upp nya perspektiv och visar oss berättelser som vi kanske helst skulle slippa. Det är inte heller ovanligt att konstnärer identifierar sådana strömningar i samhället som vi andra ännu inte är mottagliga för.

Konstnärer har givetvis ingen skyldighet att aktivt delta i samhällsbygget eller erbjuda oss nyttiga lösningar till diverse problem. Konsten har ett värde i sig. För alla som åtnjuter konst i dess olika former är konstens instrumentella funktion ändå av stor betydelse. Vid sidan av den njutning som konst erbjuder kan konsten göra människan mer lyhörd, medveten och insiktsfull.

Om du vill förbättra världen, låt inte skönlitteraturen samla damm på nattygsbordet. Försök finna tid till den intressanta pjäsen som du är nyfiken på. Låt musiken skölja över dig. Försjunk i dina tankar framför tavlan som du ser. Ge näring för hela den människa som du är. Det är också mitt nyårslöfte, det är faktiskt det enda som jag är fast besluten att hålla.