Euron har levt i två decennier
Euron har överlevt två decennier. I dag hör 19 EU-länder till euroområdet. Det betyder att cirka 340 miljoner människor har euro som betalningsmedel. Finland gick med från starten medan till exempel Sverige, Danmark och Storbritannien stannade utanför samarbetet. Tillsammans med den amerikanska dollarn är euron den viktigaste valutan.
Euron är också en viktig handels- och resevaluta. De 20 åren har förstås inte varit problemfria, men euroområdet räknas ändå till de mest betydande ekonomierna i världen.
Finland och Sverige har valt olika vägar. Då Finland beslöt att söka sig till EU:s hårda kärna valde Sverige att stå utanför euroområdet. Sverige har behållit sin valuta. Det är omöjligt att göra några rättvisa jämförelser mellan de två alternativen. Vi kan inte med säkerhet veta vilken utveckling de båda länderna skulle ha haft om de valt en annan väg.
Den svenska kronan är förhållandevis svag i dag. Det är troligen ett medvetet val som gynnar den svenska exportindustrin. Svenska varor är relativt billiga i utlandet och importvaror är dyrare i Sverige. Det ger den svenska industrin en konkurrensfördel. Svenskarna har inte heller behövt betala detta med höga räntor. Den svenska modellen tycks fungera. Sverige går bra, även om det även där finns orosmoln.
Niinistö gav anvisningar åt invandrarna. Ilta-Sanomat om att president Sauli Niinistö i sitt nyårstal konstaterade att invandrarna måste följa landets lagar och anpassa sig till den finska kulturen.
Tom Johanson Man tror knappt att det är sant att barnfattigdomen är så här stor innan man ser de kalla siffrorna. Det får en att inse att barnfattigdomen i Finland aldrig blivit utrotad, den har bara bytt skepnad. När man ser bilder på trashankar till barn som deltog i inbördeskriget 1918 bara för att få mat kan man utan minsta svårighet se hur fattigdomen ärvts från generation till generation och nu med stora kliv tar sig fram i 2000-talet. Och låt oss för all del inte tro att välmående Åland är ett undantag, de fattiga barnen märks mindre kanske för att vi inte vill se att de finns på riktigt. Åland Benita Mattsson-Eklund om att fattigdomsgraden enligt Statistikcentralen stigit till 13,9 procent och att 150 000 barn påverkas.