Turerna kring namnbytet

●●Frågan om makedoniens namn har varit känslig ända sedan staten bildades i början av 1990-talet efter att ha brutit sig ur det då sönderfallande Jugoslavien. Ett par år senare löstes frågan preliminärt genom det provisoriska namnet Före detta jugoslaviska republiken makedonien (förkortat Fyrom på engelska), under vilket landet blev medlem i FN.

●●i dagsläget verkar staten under namnet republiken makedonien, sedan det förts in en formulering i konstitutionen om att staten inte har några territoriella anspråk. FNledda samtal för att lösa namndispyten låg nere i flera år fram till sommaren 2018 då de återupptogs och ledde fram till det nu omstridda förslaget Nordmakedonien, inom ramen för det så kallade Prespa-avtalet.

●●Namnfrågan är viktig för makedonien, inte minst för de makedonska politiker som vill att landet går med i EU och Nato.

●●greklands regering har i och med Prespa-avtalet gett klartecken för ett makedonskt medlemskap i EU och Nato under namnet Nordmakedonien, men det formella beslutet har ännu inte fattats av parlamentet i Aten och frågan har fortsatt att orsaka politisk turbulens i landet.

●●När avtalet tas upp för omröstning i greklands parlament är ännu oklart. regeringen planerar en omröstning i mars, men det kan också bli tidigare. En majoritet av de grekiska väljarna är enligt opinionsmätningar motståndare till avtalet, men bland de 300 ledamöterna i parlamentet i Aten finns det enligt regeringspartiet syriza en majoritet som kommer att rösta ja.

●●Även i makedonien finns kritiska röster mot ett namnbyte. Bland annat är president gjorge ivanov en högljudd motståndare.