Esperi Care – toppen av ett isberg

Låt oss hoppas att Valviras ingripande mot Esperi Cares verksamhet i Kristinestad blir en vändpunkt. Vi behöver inte fler exempel på bristande omsorg.

Det är egentligen regionförvaltningsverken som övervakar social- och hälsovården. I fallet med Esperi Care och Ulrikahemmet i Kristinestad var det ändå Valvira, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovård, som ingrep eftersom Valvira är mitt i en granskning Esperi Cares verksamhet överlag.

Esperi Care ägs sedan 2016 till stor del av det brittiska kapitalinvesteringsbolaget Intermediate Capital Group, men också av Ilmarinen och Esperi Cares ledning. Marja AarnioIsohanni, vd sedan 16 år, äger en tiondel av företaget.

Aarnio-Isohanni förklarade i lördags att företaget inte har varit tillräckligt lyhört för de svaga signalerna från personalen. Det låter som en riktigt dålig bortförklaring, eller rentav som en osanning. Signalerna har varit allt annat än svaga.

Sköterskeförbundet Tehy och närvårdarnas Super har slagit larm, bland annat efter en enkät bland Esperi Cares personal. Då slog vd Aarnio-Isohanni bara ifrån sig. Valvira och Esperi Care har haft en tvist kring hur vårdpersonalen beräknas och Esperi har i stort sätt viftat med kalla handen när det gäller Valviras synpunkter. I praktiken handlar det om den vårdinsats servicecentrens chefer kan göra. Företaget hävdar att koncernen tar hand om en stor del av förvaltningen och då kan cheferna delta i vårdarbetet. Nu backar Esperi Care på den punkten och lovar också fler fastanställda. Därtill har företaget anklagats för att använda ”spöksköterskor” i sina arbetsscheman – till exempel vikarier som man vet inte står till förfogande.

Dessutom har företaget förbjudit de anställda att tala med medier och gjort åtminstone en polisanmälan i ett sådant fall.

En annan stark signal är att också många andra kommuner åtminstone tillfälligt har avbrutit sitt samarbete med Esperi Care.

Företaget är det femte största i omsorgsoch vårdbranschen. Dessutom har Esperi Care expanderat mest, sedan 2010 har man köpt upp 120 andra företag. I och med att vårdreformen har varit aktuell har branschen omstrukturerats och koncentrerats kraftigt. Små vårdoch omsorgsföretag har köpts upp av de stora. Men Esperi Care går alltså i bräschen.

Orsaken är klar. Särskilt under den sittande regeringen har modellen för vårdreformen – det vill säga att man öppnar upp för en betydligt mer omfattande av samhället betald verksamhet för de privata vårdföretagen – signalerat att här öppnar sig snart en ännu större marknad.

Men kommunerna har långt innan vårdreformen var aktuell köpt tjänster av den privata sidan. Det gäller framför allt inom omsorgssektorn – vården av äldre, funktionshindrade, psykpatienter. Det är grupper som inte har så stora möjligheter att bevaka sina egna intressen, utan är beroende av att andra gör det.

Kommunerna lägger i upphandlingen av privata tjänster ofta alltför stor vikt vid kostnaderna, trots att det står kommunerna fritt att också väga in olika former av kvalitet i sina upphandlingar. Det blir lätt så att det företag som erbjuder den billigaste offerten tar hem affären. Esperi Care har upphandlingsavtal med 200 kommuner – alltså två tredjedelar av kommunerna på fastlandet.

Omsorgsföretagen pressar ned kostnaderna – och ska samtidigt göra vinst. Just Esperi Care har faktiskt inte gjort vinst de senaste åren. Å andra sidan uppvisar företaget en hög skuldsättningsgrad. I stora, internationella koncerner är det vanligt med intern skuldsättning som möjliggör att vinsten skrivs ned och skatterna kan betalas i det land där det är förmånligast.

Esperi Care har på många punkter brutit mot reglerna för god och trygg omsorg och Valviras rapport om Ulrikahemmet är skrämmande. Tyvärr är företaget inte det enda i branschen vars verksamhet väcker kritik. Det handlar inte heller enbart om privata vårdföretag, det finns problem också på den offentliga sidan. Vi lever längre, blir äldre och behovet av omsorg växer.