Terrordomen står fast – Bouanane drar tillbaka överklagan
Den för terroristbrott dömde Abderrahman Bouanane drar tillbaka sin överklagan från hovrätten. Det betyder att hans dom för Åbodådet vinner laga kraft och inte prövas i högre rättsinstans. Processen var på god väg. Har något hänt som fått honom att ändra
I augusti 2017 dog två personer och åtta skadades, flera allvarligt, när Abderrahman Bouanane gick lös med två knivar på Åbo torg. I juni i fjol dömdes han i tingsrätten i Åbo till livstids straff för två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte. Enligt rätten var gärningarna synnerligen råa och grymma.
Via sin försvarsadvokat överklagade han domen. Han har förnekat att dådet skulle vara ett terroristbrott med syftet att, som lagen säger, ”injaga allvarlig fruktan i en befolkning”. Däremot har han erkänt morden och mordförsöken. En inledande förhandling har redan hållits och det var meningen att hovrätten skulle behandla ärendet under fyra dagar i februari.
I går drog ändå Bouanane tillbaka sin överklagan, bekräftar man på Åbo hovrätt. Det innebär att domen från tingsrätten vinner laga kraft. Han avtjänar sitt straff i Starrbacka fängelse i Åbo.
Nyhetsbyrån STT var först ut med uppgiften.
– Bouanane har meddelat att han inte vill ha något att göra med ärendet och vill inte att det tas upp, säger försvarsadvokaten Kaarle Gummerus till HBL.
Han säger sig ha suttit med sin klient och tolk och ingående gått igenom vad det innebär att dra tillbaka överklagan samt att domen vinner laga kraft.
– Jag är övertygad om att det här faktiskt är vad han vill. – Jag har frågat om det finns något han vill berätta eller förklara men han har sagt att det inte finns något han vill kommentera, och det respekterar jag.
Hovrättsbehandlingen hade fokuserat på framför allt på rekvisiten för terroristbrott. Redan i samband med tingsrättsbehandlingen sade Gummerus att ”det som min klient själv anser omfattar inte nödvändigtvis det som lagstiftningen kräver för att gärningen ska vara utförd i terroristiskt syfte”.
Under förundersökningen och tingsrättsbehandlingen kom det fram att Bouanane sagt sig stödja terrororganisationen IS målsättningar och att han velat se sig som en IS-krigare. Tingsrätten såg också i sin dom att knivattacken var ett typiskt IS-dåd. Gummerus menade ändå i sin besvärsskrift till hovrätten att det är fel att dra slutsatsen att Bouananes avsikt skulle ha varit att injaga skräck för att IS syfte är det.
Principiellt fall
Bouananefallet var första gången som strafflagens skrivning om terroristbrott prövades vid brott mot liv i Finland. Nu förblir saken obehandlad i högre rättsinstans.
Kaarle Gummerus säger att han gärna yrkesmässigt hade tagit fallet vidare, men att hans uppgift som försvarsadvokat är att följa sin klients vilja.
– Hållbarheten i tingsrättens dom prövas nu inte. Det blir kanske snarare upp till rättslärda att analysera vad som sades för och emot i rätten.
Mord ger livstid. För straffets längd spelar det därför ingen större roll om morden och mordförsöken är utförda i terroristiskt syfte. Däremot kan det påverka Bouananes senare möjligheter till villkorlig frigivning.
Försvaret drar också tillbaka sin överklagan på den ersättning som tingsrätten dömde ska betalas till Hassan Zubier som skadades i dådet. Det har senare kommit fram att han ljugit om sina inkomster och Statskontoret har meddelat att man utreder ärendet.