Kritiker ser Moskvapatriarkens besök som propagandaverktyg
Finlandsvisiten kopplas till tvisten mellan de ortodoxa kyrkorna och kriget i Ukraina
Den ryska kyrkans överhuvud, patriark Kirill, är inbjuden till Finland och det officiella besöket kan komma att äga rum i slutet av våren. Tidpunkten är anmärkningsvärd i och med den tvist som har blossat upp mellan den rysk-ortodoxa kyrkan och patriarkatet i Konstantinopel som mot Moskvas vilja, erkände den ortodoxa kyrkan i Ukraina som fristående från Moskvapatriarkatet.
De finländska kyrkorna som är värdar för besöket säger att det är viktigt att kunna föra dialog i synnerhet då det råder konflikter. Samtidigt varnar kritiker för att besöket ska utnyttjas i propagandasyfte och tolkas som ett ställningstagande mot Ukraina och Ukrainas nya ortodoxa kyrka.
– De finländska kyrkorna har mycket att förlora och lite att vinna på det här, säger författaren Jukka Mallinen.
Moskvapatriarken Kirill kan komma att göra ett officiellt besök till Finland i slutet av våren. Besöket är uppseendeväckande i och med den tvist som har blossat upp mellan de ortodoxa kyrkorna efter kriget i Ukraina. Finlands lutherska kyrka som är en av inbjudarna hoppas på dialog, men kritiker varnar för att Kirills visit ska användas som ryskt propagandaverktyg.
Den rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud patriark Kirill har sedan 2012 haft en innestående invitation till Finland av den lutherska, den ortodoxa och den katolska kyrkan i Finland. Besöket kan komma att bli av under försommaren eller slutet av våren.
Tajmningen är uppseendeväckande eftersom den rysk-ortodoxa kyrkan i höstas kapade alla band till patriarkatet i Konstantinopel i protest mot att Konstantinopel, dit också Finlands ortodoxa kyrka hör, erkände den ortodoxa kyrkan i Ukraina. Brytningen föregicks av att patriarkatet i Konstantinopel erkände den ortodoxa kyrkan i Ukraina som fristående från Moskvapatriarkatet. I och med beslutet upphävde patriark Bartholomeus en ordning som har gällt sedan 1686.
Den rysk-ortodoxa kyrkans förlust av Ukraina är ett stort misslyckande för Kirill, men också ett nederlag för Vladimir Putin som har haft gemensamma intressen med kyrkan, till exempel tanken att ryssar och ukrainare är ett och samma folk. För Putin har den rysk-ortodoxa tron blivit något av en officiell statsideologi och ett viktigt verktyg för att hålla ihop väljarbasen.
Eftersom kyrkosplittringen innebär att Putin förlorar ett redskap till institutionellt inflytande i Ukraina, spekuleras det till och med att Kirills dagar som patriark kan vara räknade och att det finns en risk för att Kreml kan komma att utöva påtryckning för att byta ut honom.
Innan kriget i Ukraina existerade tre ortodoxa kyrkor i Ukraina: den rysk-ortodoxa under Moskvapatriarkatet och två icke-erkända fristående ukrainska kyrkor som nu har förenats och fått Konstantinopels godkännande.
Knepig sits
Den omvälvande situationen gör att åsikterna om det är klokt med ett officiellt patriarkbesök går isär. De som argumenterar för besöket säger att det är viktigt att bygga broar och att kyrkor speciellt under konflikter måste tala med varandra.
Samtidigt står det klart att varken den ukrainsk-ortodoxa kyrkan eller Ukraina för den delen heller kommer att gilla besöket.
En annan knepig situation som kan uppstå är om Kirill anländer till Finland och besöker den lutherska kyrkan men vägrar sätta sin fot i Uspenskijkatedralen som sorterar under ”fienden” i Konstantinopel. Till saken hör att finska ortodoxa kyrkan har meddelat att alla ryskspråkiga ortodoxa också fortsättningsvis är välkomna till kyrkan.
Tidigare mångåriga gröna riksdagsledamoten Kirsi Ojansuu-Kaunisto föreslog för lutherska kyrkomötet i november att förberedelserna inför patriarkbesöket borde skrinläggas och motiverade det med att ett besök kom-
mer att tolkas som ett ställningstagande i kyrkokonflikten. Kotimaa24 rapporterade om fallet.
”Utnyttjas för politiska syften”
En annan som ser risker med visiten är författaren och Rysslandskännaren Jukka Mallinen.
– Oberoende vilka uttalanden Kirill ger under besöket, kommer det ryska statliga propagandamaskineriet att utnyttja tillfället. Rysk tv kommer att basunera ut att kyrkorna i Finland backar upp Kirills linje mot Konstantinopel och Ukraina. Sannolikt kommer besöket också att användas för att hävda att Finland står på Rysslands sida i Ukrainakonflikten, säger Mallinen som betecknar besöket som Kremls påverkansoperation.
– Det vore fint om de finska värdarna på något sätt lyckas koppla in Konstantinopel eller den ukrainska ortodoxa kyrkan i visiten, men jag befarar att de finländska kyrkorna anammar en finlandiserad linje i förhållande till Moskva. Finlands kyrkor har ganska lite att vinna på det här och mycket att förlora, säger Mallinen.
Kimmo Kääriäinen som leder kyrkostyrelsens utrikesavdelning framhåller att lutherska kyrkan inte är part i konflikten mellan Moskva och Konstantinopel och säger att det är viktigt med dialog mellan olika kyrkor oavsett politiska förhållanden. Inbjudan sändes ut redan 2012 och i fjol våras lät Kirill förstå att han skulle kunna komma den här våren. Något slutgiltigt datum har ännu inte bekräftats.
Kääriäinen köper inte påståendet om politisk påtryckning bakom det eventuella patriarkbesöket.
– Senast då jag träffade patriarken i september framhöll han med hänvisning till hur det var under Sovjettiden att den ryska kyrkan är friare än någonsin tidigare.
Utrikesministeriet är underrättat om det eventuella patriarkbesöket.
– Att bygga broar är alltid viktigt och i synnerhet då det råder konflikter
❞ Oberoende vilka uttalanden Kirill ger under besöket, kommer det ryska statliga propagandamaskineriet att utnyttja tillfället. Jukka Mallinen Rysslandskännare
finns det anledning att träffas och tala med varandra. I princip innebär besöket en positiv möjlighet. Men man måste fundera noga på tajmningen och på andra detaljer. Det vore viktigt att man inför mötet också konfererar med Konstantinopel, säger Heikki Huttunen, generalsekreterare för den Europeiska kyrkokonferensen.
Huttunen håller inte med dem som anklagar Kirill för att gå i Putins ledband.
– Kirill är en stark kyrkoledare vars främsta mission är att få folket att komma till kyrkan. Han är en intellektuell aktör som har analyserat situationen så att han ibland vill samarbeta med Putin. Men han fattar sina beslut självständigt, säger Huttunen.
Huttunen säger att retoriken i tvisten mellan Moskva och Konstantinopel har varit hård vilket beror på att det finns en politisk dimension i striden.
– Men det skulle inte behöva vara så. Det är mycket typiskt att ortodoxa kyrkor bråkar om autokefali (självständighet) Det uppstod flera ortodoxa nationella kyrkor i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet och ingen av dem föddes utan tvist, säger Huttunen.