Svensk kvinna anmälde våldtäkt – blev själv anklagad för brott
Jenny Örn anmälde en polis för våldtäkt – och blev själv anklagad för ringa narkotikabrott. Fallet har skapat en storm i sociala medier. – Vi lever i en rättsosäker stat där kvinnor och barn drabbas, säger medieprofilen Cissi Wallin.
Det är symboliskt nog vändag när ett femtiotal för varandra okända kvinnor sätter sig på en buss från Stockholm till Västerås för att stöda en för dem okänd kvinnas sak. Väl framme i Västerås ska de sluta upp med många fler lokala demonstranter. Nästan alla demonstranter är kvinnor, många av dem klädda i orange – färgen som symboliserar kampen mot våld mot kvinnor. Med sig har de hundratals orange rosor. De ska läggas på marken utanför Västmanlands tingsrätt i Västerås, där rättegången mot Jenny Örn ska ske.
– Vi lever i ett individualistiskt ”jag-samhälle”. Vi som är här har bestämt oss för att bry oss om mer än vår egen lilla familj, säger Lisbeth Pipping som kommit ända från Göteborg för att delta i manifestationen.
– De som omtalas från andra världskriget är de som vågade gömma judar. Dagens läge kan såklart inte jämföras med situationen då, men det vi gör i dag är samma sak i liten skala: Vi bestämmer att det här inte får fortsätta. Om de vågade protestera i krig så måste vi våga protestera nu, när det är fred.
Anmälde polis – blev själv anmäld
Fallet som väckt stor uppmärksamhet fick sin början för ungefär ett år sedan. Jenny Örn anmälde en polis för våldtäkt – och blev själv anklagad för ringa narkotikabrott med stöd av det blodprov hon gett i samband med våldtäkten, ett så kallat rape-kit. Trots att polismannen gripits på plats genast efter den anmälda våldtäkten lades våldtäktsutredningen ner.
Senare fick Örn veta att en stor del av polisens släkt består av polisbefäl, poliser och åklagare, vilket fick henne att misstänka att anmälan om narkotikabrott var en hämnd från polisens sida. Själv misstänker hon att hon blev drogad före våldtäkten. Hon berättade sin historia på Facebook och avslutar med besvikelse: ”Vad som än händer skulle jag aldrig vända mig till rättsväsendet igen”. Cissi Wallin – medieprofil och en av frontfigurerna i metoo – tog sig an fallet och skapade synlighet för det via sina kanaler i sociala medier.
– Jennys historia fångade mitt hjärta för att det exemplifierar hur lätt det kan vara att bli rättslös, säger Wallin, som ordnat gratis transport till manifestationen.
Hon säger att hon dagligen blir kontaktad av tjugo, trettio kvinnor som blivit utsatta för sexualbrott eller rasism eller vill lämna sina våldsamma män. De kontaktar henne med hopp om hjälp och uppmärksamhet för sina fall.
– Vi lever i ett rättsosäkert samhälle, kvinnor och barn är särskilt utsatta. Hela rättssystemet signalerar att kvinnor och barns säkerhet och trygghet inte är en prioritet i vårt samhälle. Ta exempelvis våld i nära relationer eller våldtäktsfall, om det ens blir en dom så är den mild, säger hon.
Systerskapsaktivismen växer
I kölvattnet av metoo har en ny systerskapsaktivism vuxit fram i Sverige. Mobiliseringen sker via sociala medier, precis som i Jenny Örns fall. Många av dem som var på plats i går hade fått information om manifestationen antingen via Cissi Wallins sociala medier eller via Facebook-
Det här är jobbigt, fruktansvärt jobbigt. Jenny Örn
gruppen Västerås mot sexuella övergrepp, som arrangerade manifestationen.
Sociala medier är effektiva plattformar för att skapa aktivism och mobilisering. I sociala medier har dessutom alla möjlighet att ge sin version av sanningen.
Finns det risk för att källkritiken brister då man bara får ta del av en sida av fallet? – När det gäller övergrepp och mäns våld mot kvinnor är det väldigt svårt med bevis. Jag tror strukturellt alltid på kvinnor som berättar, men där får var och en välja vad de tror på. Också motparten har möjlighet att ge sin version via sociala medier. Det handlar också om hur vi strukturellt ser på brottsoffer. Om du öppet berättar att du blivit rånad på en utlandsresa är det ingen som ifrågasätter det, men blir man våldtagen och berättar om det så blir folk per definition misstänksamma, säger Wallin.
”Vi måste växa”
Utanför tingsrätten i Västerås ligger ett blomhav av orange rosor. Bland dem patrullerar ordningsvakter och polis. Vad är det som får människor att engagera sig i okända människors situation? I fallet Jenny Örn verkar det vara det orättvisa och absurda i fallet. Att anmäla ett brott och själv bli utsatt.
– I grund och botten handlar det här fallet om mobbning och maktmissbruk. Det här är vårt motstånd mot det. Vi representerar henne, hon representerar oss, säger Niki Ghassemi, som går i gymnasiet i Västerås och är på plats med sina vänner.
Lisbeth Pipping tror att den växande systerskapsaktivismen är ett svar på den växande högerextremismen.
– Kanske är det därför vi växer, för att vi måste. I takt med att de extrema högervindarna blir starkare i Sverige växer också solidariteten.
Gårdagens rättegång fick avbrytas på grund av att Örns försvarsadvokat lade fram nya bevis för Örns oskuld som åklagaren sade sig vara obekant med, och han bad om tillläggstid för att komplettera förundersökningen.
I bussen tillbaka mot Stockholm diskuteras fallet intensivt. En ask med hjärtformade geléhjärtan skickas runt bland passagerarna.
– Det är viktigt att skriva under upprop på nätet, men jag tror att människor också har en längtan efter att fysiskt mobilisera sig. Det är en väldig kraft i att gå på en demonstration tillsammans, säger Cissi Wallin.