Finland kan inte hindra IS-krigare att återvända
Skyddspolisen efterlyser strängare lagar för att göra Finland mindre lockande
Det sista IS-fästet håller på att falla och hundratals utländska IS-terrorister är tillfångatagna. I många länder diskuteras nu vad man ska göra med återvändare.
Finland kan inte neka att ta emot dem, säger utvecklingschef Tarja Mankkinen på Inrikesministeriet.
– Det går inte att hindra en finsk medborgare från att återvända till Finland oberoende av vad personen har gjort.
Däremot måste personerna söka sig från Syrien eller Irak till Turkiet för att få konsulär hjälp.
I Finland ska IS-anhängare vid misstanke om brott ställas inför rätta – men det är inte klart att det blir fällande domar. På Skyddspolisen säger överinspektör Martin Westerlund att beviskraven höga och att lagen därför kan behöva ses över.
Det så kallade kalifatet som terrororganisationen IS utropade 2014 har krympt och det sista fästet, byn Baghouz, har intagits av syriskkurdiska styrkor. I helgen uppmanade USA:s president Donald Trumpeuropeiska länder att ta tillbaka IS-medlemmarna och deras anhöriga från Syrien och ställa dem inför rätta.
I flera länder går nu diskussionen het om hur man ska förhålla sig till återvändarna. Det finns också berättelser om tillresta kvinnor som vill komma tillbaka till Europa – till exempel brittiska Shamima Begum som landets inrikesminister har sagt att han gör allt för att stoppa.
Finlands utrikesminister Timo Soini har för bland annat Yle kommenterat Trumps krav med att ”han inte känner större entusiasm” inför det.
Säkerställt är enligt Skyddspolisen att 85 personer har åkt från Finland till IS-konfliktområden i Syrien och Irak och att tiotals är kvar. Jämfört med andra nationaliteter är andelen kvinnor bland de finska medborgarna högre, och flera barn har fötts.
Exakt var de här personerna befinner sig vet inte Skyddspolisen, eller vill inte uppge av säkerhetsskäl.
Tarja Mankkinen, utvecklingschef på Inrikesministeriet, säger att Finland inte har diskuterat att göra som exempelvis Frankrike öppnat upp för, att aktivt ta hem IS-krigare och ställa dem inför rätta.
Däremot kan Finland enligt henne inte hindra återvändare med finskt medborgarskap eller med uppehållstillstånd i Finland att komma.
Konsulär hjälp får de ändå inte i Syrien, utan de måste ta sig till Finlands ambassad i Turkiet.
– Vi kan inte agera i strid med Finlands lag. Lagen utgår från att om en person har finskt medborgarskap och sina resehandlingar i skick så kan han eller hon inte förhindras från att återvända till Finland.
Det här gäller oberoende av vad personen har gjort.
– Vårt mål är att alla som har rest från Finland och som har gjort sig skyldiga till, eller som misstänks ha utfört brott, ställs inför rätta. Det är viktigt att folk döms för brott som de har gjort sig skyldiga till, säger Mankkinen.
Svårt bevisa terroristbrott
Här finns ändå utmaningar. Lagen om att det är brottsligt att resa utomlands i terroristiskt syfte eller att försöka göra det samt att finansiera terrorresor trädde i kraft först i december 2016. De flesta personer har åkt från Finland före det. Lagen kan inte tillämpas retroaktivt.
– Det innebär att vi i rätten måste visa att en person har gjort sig skyldig till terroristbrott. Den stora utmaningen är att ha bevis som håller i rätten, säger Mankkinen.
Överinspektör Martin Westerlund på Skyddspolisen säger att det kan finnas skäl att se över strafflagens paragrafer om terroristbrott.
– Tröskeln för bevisföringen är ganska hög i Finland. I längden är det annars möjligt att Finland blir lockande för de här individerna.
Finland ser på kvinnliga IS-resenärer på samma sätt som på manliga.
– Svårigheten är att kvinnor kan ha stött terroristisk verksamhet även om de inte har gjort sig skyldiga till direkta brott som de kan åtalas för, säger Tarja Mankkinen.
Barnens ställning är däremot en annan, eftersom de inte har haft möjlighet att påverka sina föräldrars agerande. Dessutom styr internationella konventioner och den finska barnskyddslagen hur de ska behandlas.
– Finska staten har i vissa lägen en skyldighet att hjälpa barnen hem till Finland, säger Mankkinen och menar att myndigheterna följer läget.
För dem som inte har utfört något brottsligt, eller där man inte kan bevisa det, sätter myndigheterna in olika åtgärder för att minska våldsrisken, enligt henne.
Hurdant hot utgör IS-krigare som återvänder till Finland? – Om det är en person som har deltagit i terroristiska handlingar är det självklart att det är förknippat med flera hot. Därför är det viktigt att få dem dömda och i fängelse, säger Mankkinen.
– Då de friges måste man sedan fundera vad som sker med dem. En stor utmaning i Europa är att många personer som är dömda för terroristbrott håller på att komma ut ur fängelserna.
Oklart hurdan viljan är
Enligt Martin Westerlund på Skyddspolisen är det inte säkert hurdant intresse IS-krigarna har att återvända, eller vilka deras möjligheter att ta sig bort från området är. Det finns en möjlighet att de stannar kvar i Syrien eller reser till andra krishärdar.
Tidigare år har återvändarna varit färre än vad europeiska myndigheter hade förutspått.
Myndighetssamarbetet i Europa är i dag omfattande, men eftersom Finland hör till Schengenområdet är inte gränskontrollerna heltäckande, betonar han.
– Vi försöker ha så bra kontroll som möjligt på vilka som kommer tillbaka och vistas i Finland, men i ett öppet samhälle går det inte att ha hundraprocentig koll.