4 miljönyheter visar hur klimatförändringen påverkar vinternaturen här hemma och sommaren på andra sidan jorden.
Fyra miljönyheter visar hur klimatförändringen påverkar vinternaturen här hemma och sommaren på andra sidan jorden.
Ett exempel på detta är att en däggdjursart på en korallö har dött ut då vattennivån stigit. Ett annat är isvintrarna i Finlands insjöar – istäcket blir allt tunnare och ligger på sjöarna en allt kortare tid.
En däggdjursart tros ha utrotats till följd av klimatförändringar orsakade av människan. Det är i så fall första gången det sker, skriver nyhetsbyrån TT med hänvisning till AFP.
Det rör sig om råttan Melomys rubicola som levat enbart på korallön Bramble Cay i Stora barriärrevet mellan Australien och Papua Nya Guinea, men som inte setts till på ett årtionde. Australiens miljöministerium meddelar att gnagaren officiellt har flyttats till listan över utdöda djur.
Beskedet var väntat sedan forskare från University of Queensland föreslog samma status redan 2016. De hade inte funnit något spår av den 15 centimeter långa råttan fastän de letat efter den. Studier pekar på att höjda vattennivåer orsakade av klimatförändringarna har spolat bort råttan för gott.
De här råttorna livnärde sig bland annat på ägg från havssköldpaddor. Mot den bakgrunden kunde havssköldpaddorna ha anledning att festa, men ...
Äggkylning med vattenkannor
Högre temperatur i sanden på Stora barriärrevet där den gröna havssköldpaddan och karettsköldpaddan lägger sina ägg snedvrider könsfördelningen. Nu har det gått så långt att över 99 procent av återväxten är honor, vilket äventyrar arternas fortbestånd, uppger WWF.
De här sköldpaddornas kön bestäms av temperaturen i sanden där äggen läggs – ju varmare sand desto större sannolikhet för att ungarna som kläcks är av honkön. Så länge det är svalare än 29,1 grader i sanden kläcks det mer hansköldpaddor, och när det är varmare än så blir det fler honor. Detta gäller ända upp till 34 grader, men blir det varmare än så förstörs äggen.
Och eftersom det har blivit varmare har trupper från WWF och University of Queensland som akutinsats riggat upp solskydd på stranden på ön Milman och börjat svalka äggen under sanden med vattenkannor, för att bidra till att ens några ungar av hankön ska kläckas. På sikt håller det här naturligtvis inte.
– Sköldpaddorna har klarat sig i miljontals år, men nu är de i akut knipa på grund av att människan driver på klimatförändringen, säger Anna Soirinsuo, marin expert på WWF Finland, och kräver snabba ryck i hela världen för att bromsa klimatförändringen.
Isen kommer sent, lossar tidigt
Finlands insjöar får numera sitt istäcke senare på hösten medan islossningen infaller tidigare på våren. Det slår Johanna Korhonen vid Finlands miljöcentral fast i sin doktorsavhandling som granskas vid Helsingforts universitet på fredag.
Hennes studie bygger på tidsserier från slutet av 1800-talet till i dag. Hon kan se att sjöarnas tillfrysning i snitt har senarelagts med 6–9 dygn per 100 år och att islossningen på våren tidigarelagts med 0–8 dygn per 100 år. Samtidigt har sjöarnas istäcke blivit tunnare. De flesta men inte alla förändringar är statistiskt signifikanta, och förändringen är tydligast på senare år.
– Rekorden har rykt på 2000-talet. Under nio vintrar av tio sedan millennieskiftet har vattendragen frusit till senare än långtidsmedelvärdet 1961–2000. Islossningen inträffar också tidigare än långtidsmedelvärdet under nio vårar av tio, säger Korhonen.
Svanarna stannar längre
När isvintern förkortas passar bland annat sångsvanen på att stanna en större del av året i Finland. Merparten av sångsvanarna stannar numera en hel månad längre än förut, visar data från Hangö fågelstation som bokfört över 300 fågelarters höstoch vårflytt i 40 år.
Allmänt kan man säga att flyttfåglarna har börjat komma tidigare på vårarna, och att främst sjöfåglarna dröjer längre in på hösten. Hos sångsvanen är den här förändringen markant.
– Vår nationalfågel kommer två veckor tidigare på våren och stannar två veckor senare på hösten än den gjorde på 1980-talet, säger akademiforskaren Aleksi Lehikoinen.
Sköldpaddorna har klarat sig i miljontals år, men nu är de i akut knipa på grund av att människan driver på klimatförändringen.
Anna Soirinsuo
marin expert på WWF Finland