Utskott ska inte höra experter
Regeringspartierna rycker vidare med vårdreformen
Social- och hälsovårdsutskottets ordförande Krista Kiuru lämnade mötet. Det utnyttjade utskottets centerpartistiska vice ordförande Hannakaisa Heikkilä (C) och genomförde en omröstning där man beslutade att inte längre höra några experter med anledning av vårdreformens lagar.
Heikkiläs kupp kom strax efter att social- och hälsovårdsutskottet tagit emot regeringens förslag på hur man kan lösa de brister som grundlagsutskottet pekat på. Det handlar om ett tjugotal punkter. Grundlagsutskottet förutsatte bland annat att de språkliga rättigheterna ska garanteras så att svenskspråkiga patienter som hänförs till vård i Seinäjoki får använda sitt modersmål.
Samtidigt som ministrarna med ansvar för landskaps- och vårdreformen i går informerade medierna om hur man bemöter grundlagsutskottets krav på ändringar i lagarna som ska styra reformerna, passade social- och hälsovårdsutskottets centerpartistiska vice ordförande på att göra en liten kupp.
Medan utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) för en kort stund avlägsnade sig från mötet för att gå på ett annat möte, genomförde utskottets vice ordförande Hannakaisa Heikkilä (C) en omröstning där man beslöt att inte längre höra några experter med anledning av vårdreformens lagar.
Kiuru har tidigare varit noga med att höra experter och har av regeringspartiernas ledamöter i utskottet anklagats för att på det sättet förhala utskottsarbetet i syfte att hindra att man hinner få klart arbetet med vårdreformen. Kiuru har nekat till anklagelserna.
Heikkiläs kupp kom strax efter att social- och hälsovårdsutskott tagit emot regeringens och ansvariga ministeriers förslag på hur man kan lösa de brister som grundlagsutskottet på fredagen påpekade ännu finns i de lagförslag som ska styra vård- och landskapsreformen.
Henriksson: Utskottets majoritet tar stor risk
Kritiken från oppositionspartierna var omedelbar. ”En enorm risk” att inte höra experter då vårdreformen redan fått bakläxa i grundlagsutskottet flera gånger, anser SFP:s ordförande AnnaMaja Henriksson som själv sitter i grundlagsutskottet.
– Ett sådant förfarande hör inte till riksdagen, oberoende av hur hårt politiskt tryck det är. Det passar inte riksdagens värdighet, säger Henriksson i ett pressmeddelande.
– Uppförandet fyller inte kriterierna på gott utskottsarbete. Vice ordförande Heikkinen, som ledde ordet under de sista 12 minuterna av mötet, drev med våld en omröstning om att avsluta hörandet av experter, skriver Arja Juvo- nen (Sannf) som satt med på utskottsmötet.
– Det här tyder på att regeringen har panik, anser Juvonen.
Regeringen notifierar EU
Det handlar om ett tjugotal punkter i ett antal digra lagpaket som riskerar att inte hinna till behandling i plenum innan riksdagen avslutar arbetet. Avsikten är att riksdagen avslutar arbetet den 15 mars med anledning av det stundande riksdagsvalet.
– Tidtabellen är stram, men inget är omöjligt, säger familjeoch omsorgsminister Annika Saarikko (C) på onsdagen när hon tillsamman med justitieminister Antti Häkkänen (Saml), socialoch hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå) samt de ledande tjänstemännen Päivi Nerg och Kirsi Varhila i detalj presenterar hur man bemöter grundlagsutskottets ändringskrav.
Bland annat ska villkoren luckras upp för när landskapen kan få mer pengar, ifall de inte visar sig räcka till.
Regeringen kommer att notifiera EU, men väljer att göra det på ett sätt som innebär att man samtidigt meddelar att Finland inte ser några förbjudna statsstöd i systemet, och inte ser landskapens affärsverk som ekonomisk verksamhet utan som myndighetsverksamhet.
– Det innebär att det går att godkänna lagarna utan förändrad tidtabell, säger Päivi Nerg.
Vill inte skapa språknämnder
Regeringen har också behandlat de språkliga rättigheterna, som grundlagsutskottet kommenterade, men kommer inte med några nämnvärda förändringar.
Utskottet hade ansett att de språkliga påverkansorganen kunde få status som nämnder, med verkligt inflytande, men ministeriet håller inte med. Motiveringen är samma som tidigare, att man inte vill spjälka upp förvaltningen enligt språk.
Om tryggandet av språkrättigheterna i Vasa sjukvårdsdistrikt svarar Nerg att man i uppföljningen inte har konstaterat några problem, att det ordnats med extra språkutbildning, och att ”antalet svenskspråkiga som sänds till Seinäjoki är litet”. Enligt ministeriet har 80 procent av personalen i Seinäjoki intyg över kunskaper i svenska.
De tre ministrarna säger att saken nu ligger i riksdagens händer.
– Nu handlar det bara om att viljan finns, säger Saarikko.
Utskottet ska vara färdigt i början av nästa vecka.