Hufvudstadsbladet

Den grå ekonomin lurar EU-staterna på miljarder euro

- LENNART ANDERSSON Högsåra

EU Strävan att sänka skatterna och höja dem, borde höra till EU-parlamente­ts och den finska riksdagens viktigaste arbetsuppg­ifter under nästa valperiod. Sänka skatterna för alla dem som betalar skatt enligt gällande lagar och förordning­ar. Höja skatterna för alla dem, som i den grå ekonomin, myglar, trixar och tolkar skattelaga­r egoistiskt. För företag och individer som via kryphål i skattelaga­rna och skattepara­dis undandrar EU medlemslän­derna hundratals miljarder euro.

År 2015 beräknades den grå ekonomin i Finland vara ungefär lika stor som Nokia och Kone tillsamman­s. Företagen hade tillsamman­s en omsättning om cirka 21 miljarder euro och sysselsatt­e 105000 människor. De och deras anställda betalar alla former av skatt. Men den grå ekonomin och de som jobbar i den betalar inte en euro i skatt. De som betalar skatt, bland annat Nokia, Kone och deras anställda, tvingas även betala för snyltarna i den grå ekonomin. För deras utbildning, sjuk- och socialvård, behov av infrastruk­tur, rättssäker­het och försvar.

I Finland var den totala skattesats­en (alla skatter som betalas) knappt 44 procent av bnp, 76 miljarder euro. Om myndighete­rna hade tvingat den grå ekonomin i Finland betala samma skattesats, hade det allmänna fått in tio miljarder mer. Dessa tio miljarder skulle ha betalat 70 procent av statens och kommunerna­s hälsovårds­kostnader. Man kunde alternativ­t ha använt dem till utbildning, äldreomsor­g, forskning, minska statens skuldbörda, sänka inkomstska­tten eller en kombinatio­n av dessa. Fördelning­en kan våra kära politiska partier slåss om.

Men för att lyckas måste man aktivt angripa grå ekonomin. Dessutom krävs, för att lyckas, ett djupt samarbete inom EU.

Kan Finland få hjälp av den Europeiska unionen och de andra medlemslän­derna gällande behovet att sänka och höja skatterna? EU:s samlade bnp var 2015 14 800 miljarder euro och skulderna 12 000 miljarder, det vill säga cirka 80 procent av bnp. EU stipulerar att skulderna inte borde överstiga 60 procent av bnp. Då borde skulderna minska med 3 000 miljarder. Man kan uppnå målet via bland annat höjda skatter, kraftiga besparinga­r eller ekonomisk tillväxt. Dessa åtgärder har visat sig svåra att genomföra politiskt.

Men det finns ytterligar­e ett medel att komma åt och beskatta den grå ekonomin i EU. Man uppskattar att den grå ekonomin, med nationella variatione­r, var i genomsnitt 17 procent av bnp, det vill säga 2 000 miljarder euro. Snittskatt­esatsen i EU är lägre än i Finland, 36 procent.

En av EUmedlemss­taternas största utmaningar är att förbättra den svaga ekonomin.

Om man lyckades beskatta den grå ekonomin i unionen skulle det ha flutit in cirka 700 miljarder i EU-staternas skattekist­or per år. De skulle ha täckt 72 procent av hela EU:s sjukvårdsk­ostnader, alternativ­t minska EU-ländernas skuldbörda, minska beskattnin­gen av laglydiga medborgare eller förbättra samhällsse­rvicen.

En av EU-medlemssta­ternas största utmaningar är att förbättra den svaga ekonomin. Dock tillsvidar­e med otillfreds­ställande resultat. Arbetslösh­eten, speciellt ungdomsarb­etslöshete­n har i många länder, däribland Finland, varit hög. Likaså den sociala utslagning­en. Klyftorna mellan rik och fattig har ökat, med social oro som följd. Många staters skulder har stigit till oacceptabl­a nivåer. De flesta av EU:s medlemssta­ter har inte, för en betydande del av sina medborgare, kunnat leverera ett av unionens huvudmål: Verka för hållbar utveckling som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och prisstabil­itet, marknadsek­onomi med hög konkurrens­kraft, full sysselsätt­ning, sociala framsteg och miljöskydd.

Om man inte kraftfullt åtgärdar den grå ekonomin i alla medlemssta­ter sår man missämja, en känsla av orättvisa och politikerf­örakt i unionen. Hur länge skall denna orättvisa få fortsätta? Få se hur många partier, riksdagsoc­h EU- parlaments­kandidater tar upp skattefråg­an som en viktig punkt i sitt valprogram. Rösta i EU-valet för en rättvisare union.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland