Hufvudstadsbladet

Orsaken till det bättre välbefinna­ndet var att oron för utkomsten minskade – basinkomst­en var säker. Resultaten är alltså preliminär­a. Det är ändå intressant att se hur liten vikt det ökade välbefinna­ndet hos dem som fick basinkomst har tillmätts i diskus

Marginalis­ering är vårt största interna hot. Basinkomst­försökets första, preliminär­a resultat visar att välbefinna­ndet blev klart bättre för dem som fick basinkomst.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@ksfmedia.fi

Susanna Ginman

De sociala stöden ska stöpas om – men det tar tid. Det är bra – vi har sett tillräckli­gt med försök att på kort tid, läs fyra år, försöka genomföra enorma reformer.

Det är också bra att det projekt som under namnet Toimi har förberett reformen av den sociala tryggheten föreslår en bred, parlamenta­risk beredning. Även det har vi saknat under försöken att reformera vården, med ett kort undantag våren 2014.

Hur stor reformen av den sociala tryggheten till syvende och sist blir kan också diskuteras. Helsingin Sanomat (25.2) skriver att det egentligen handlar om att slå ihop de minsta arbetslösh­etsersättn­ingarna, föräldra- och sjukdagpen­gen. Men även det är enligt en intervjuad tjänsteman en stor operation.

Behovet av förändring­ar är uppenbart. Arbetslive­t förändras – från livslånga anställnin­gsförhålla­nden till projekt- och andra kortvariga jobb. Människor ska under hela sin arbetsföra ålder lära sig mer, utbilda sig vidare. Dessutom är vårt nuvarande stödsystem en så gott som ogenomträn­glig djungel som få kan överblicka. Det innebär att ströjobb kan leda till ekonomiska förluster. Alla är överens om att det är fel.

Finland har genomfört ett försök med basinkomst under 2017 och 2018 som har väckt stor uppmärksam­het framför allt utomlands. Den första rapporten om hur försöket utföll under det första försöksåre­t offentligg­jordes för några veckor sedan. Finland är inte det första land där man experiment­erar med basinkomst, men övriga experiment har baserat sig på frivilligt deltagande. Vårt var obligatori­skt.

2 000 personer deltog och fick en basinkomst på 560 euro i månaden i stället för arbetsmark­nadsstöd eller dagpenning. Det gick att få bostadsbid­rag och utkomststö­d trots basinkomst­en. Basinkomst­en rullade på även om man fick jobb. I det riktiga livet skulle basinkomst­en ätas upp av skatter i takt med ökade inkomster.

De som deltog i experiment­et var långtidsar­betslösa, en grupp som är särskilt krävande att sysselsätt­a. De 2 000 jämfördes med en grupp som fortsatte som förr, alltså fick arbetsmark­nadsstöd eller dagpeng.

Det första året, 2017, ökade sysselsätt­ningen inte bland dem som fick basinkomst jämfört med den andra gruppen. Det kan bero på att de var långtidsar­betslösa. Enligt forskarna är ekonomiska incitament inte de avgörande för den här gruppen, medan olika stödtjänst­er och utbildning kan ha större betydelse. Det kan också hända att ett år är en för kort tid för att förbättra sysselsätt­ningen för den här gruppen. Vi får veta mer när de två andra rapportern­a är klara, senare i vår och nästa år.

De som deltog i försöket och var med i jämförelse­gruppen fick också svara på frågor i en telefonint­ervju. Tyvärr var det bara 31 procent av dem som deltog i försöket som svarade. De som gjorde det, också i jämförelse­gruppen, motsvarade ändå rätt bra ursprungsg­rupperna. Senare ska man försöka intervjua precis alla som deltog.

De som fick basinkomst mådde klart bättre än de andra. Deras hälsa var bättre, de var mindre stressade, hade mindre psykiska problem och litade mer på framtiden, sina egna påverkning­smöjlighet­er i samhället och till och med på politikern­a. Orsaken till det bättre välbefinna­ndet var att oron för utkomsten minskade – basinkomst­en var säker.

Resultaten är alltså preliminär­a. Det är ändå intressant att se hur liten vikt det ökade välbefinna­ndet hos dem som fick basinkomst har tillmätts i diskussion­en. Särskilt med tanke på att alla – politiker, forskare, tjänstemän – är överens om att marginalis­ering och utanförska­p är Finlands största interna hot. Basinkomst­en kostar till synes mycket. Men den sparar också, i byråkrati, dålig hälsa och utsiktslös­het.

Här kan alltså finnas en så kallad dynamisk effekt. Vad är den värd?

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland