Övervakare: Bankerna har slarvat
Avslöjandena om penningtvätt inom Nordea väcker nya krav på bättre övervakning. – Det behövs en gemensam europeisk övervakare, säger Finansinspektionens Markku Koponen.
Under många år var bankerna inte tillräcklig uppmärksamma på problemen med penningtvätt. De senaste åren har de börjat satsa mer på övervakning, säger Markku Koponen på Finansinspektionen.
Enligt Koponen har också övervakande myndigheter har haft orsak att skärpa sig. Han efterlyser en gemensam europeisk övervakning.
Yles program MOT presenterade i måndags information som tyder på att också Nordea sedan mitten av 00-talet varit inblandad i omfattande penningtvätt. Byråchef Markku Koponen på den finländska Finansinspektionen ser uppgifterna som en fortsättning på de anklagelser mot andra banker som framförts den senaste tiden. Till samma helhet hör också den begäran om en polisutredning mot Nordea som den brittisk-amerikanska finansmannen Bill Browder lämnade in redan i oktober. Där hävdar Browder att hundratals miljoner euro av suspekt ursprung slussats via Nordea.
– Med tanke på att liknande fall har uppmärksammats tidigare var informationen i Yles MOTprogram inte särskilt överraskande, säger Koponen.
Har bankerna skött sin egen övervakning tillräckligt bra med tanke på de fall av misstänkt penningtvätt som uppmärksammats den senaste tiden? – Under många år fäste bankerna inte tillräcklig uppmärksamhet vid de här sakerna. Däremot har de börjat satsa mer på övervakning de senaste åren. Bankerna har förstått att de måste sätta ner mera resurser och noggrannare undersöka kundernas bakgrund och misstänkta penningtransaktioner
När det gäller Finansinspektionen och andra övervakande myndigheter säger Koponen att också deras ögon har öppnats – åtgärderna har effektiverats, blivit djupare och mera intensiva, samtidigt som reglerna har skärpts.
– Det är klart att övervakarna har haft – och har – orsak att vässa sin verksamhet. Ett problem är att regler och praxis varierar inom Europa. Det skulle krävas en gemensam europeisk övervakare som jobbar mot penningtvätt i samarbete med nationella övervakare, på samma sätt som ECB:s banktillsyn.
Koponen säger att utvecklingen ser ut att gå i rätt riktning men han konstaterar att välden aldrig blir perfekt.
Men för till exempel tio år sedan tog man inte problemet på lika stort allvar? – Det handlar mer om att man inte förstod allvaret i fenomenet och dess olika former.
På frågan om man kommer att vidta några åtgärder med anledning av Yles MOT-program, säger Koponen rent allmänt att Finansinspektionen noterar all information som medierna presenterar och fortsätter att övervaka de finländska aktörerna i branschen. Däremot kommenterar han inte åtgärder som rör enskilda händelser.
Efterlyser åtgärder
I Sverige har den senaste informationen kring Nordea väckt stor irritation bland politikerna och flera partier kräver nu tuffare tag mot bankerna.
I Finland har det varit tystare från politikerhåll. En som uttalat sig i frågan är europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri, som efterlyser en gemensam polisenhet inom EU med uppgift att övervaka ekonomiska brott. Hon säger att avslöjandena än en gång visar att Europa har verkliga problem med övervakningen av penningtvätt och skattebedrägerier.
– EU har världens största och rikaste inre marknad, och kapitalet kan röra sig fritt mellan EU-länderna. Ändå finns i praktiken ingen gränsöverskridande övervakning när det gäller penningtvätt och skatteflykt. Det här är ett klart missförhållande, som kräver omedelbara åtgärder, skriver KumpulaNatri i ett pressmeddelande.
Nordeas aktie steg i går med 1,60 procent efter måndagens fall på nästan 4 procent.