AI smyger sig in i vår vardag – och vet allt mer
Artificiell intelligens blir antingen det bästa eller sämsta som hänt mänskligheten, anser experterna. Den kan hjälpa oss att lösa klimatkrisen, men samtidigt kan den vara farlig. Nu satsar både Sverige och Finland stort på AI-forskning.
Artificiell intelligens (AI) påverkar redan i dag i hög grad vår vardag. Har man en Iphone kan man prata med Siri, en rösttjänst som hjälper oss att få relevant information. När vi använder musiktjänsten Spotify samlar den in data om oss för att ge oss personliga rekommendationer och musiktips. Också tjänster som Airbnb, Google och Facebook lär sig mer om oss varje gång vi använder dem. En stor del av bil- och flygtrafiken är AI-styrd och nu utvecklar man med hjälp av AI individanpassad medicin, vilket gör den mycket effektivare.
Ändå uppfattar många AI som något skrämmande. Stephen Hawking, världsberömd teoretisk fysiker, varnade för att utveckling av artificiell intelligens kan leda till slutet för mänskligheten. Tekniken kan snabbt börja utveckla sig själv och bli smartare än människan, sade han till BBC. Och kanske är oron befogad.
– Vi har lyckats lära datorer att lära sig, men vi vet faktiskt inte hur de lär sig. Det är både fascinerande och lite skrämmande, säger Ivica Crnkovic.
Han är föreståndare för det nya AI-forskningscentret vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Centret, som öppnade i måndags, är den största satsningen på AI-forskning från ett enskilt lärosäte i Sverige. Målet är att stärka och koordinera den AI-forskning som bedrivs i Sverige. Crnkovic förstår den oro som många känner inför AI, men säger att vi är långt ifrån ett Terminator-scenario där robotarna tar över.
– Vi har AI som kan köra bil och AI som kan skapa musik, men det är olika datorer som gör det. Man pratar om generell artificiell intelligens och smal artificiell intelligens. Datorerna har en nischad, smal intelligens, men det är svårt att åstadkomma mänsklig intelligens hos datorer. I dagsläget vet man inte om man kommer att lyckas.
Klarar av kreativa jobb
Oron handlar också om att människan i framtiden blir onödig om AI kan sköta alla jobb. Hittills är det mest industrijobb som försvunnit på grund av – eller tack vare – ny teknologi och AI, men nu påverkas också jobb som kräver utbildning och kreativitet. Datorer kan sammanställa nyheter, komponera musik och skriva sportreferat och domslut.
AI utvecklas genom maskininlärning, vilket betyder att man ger datorer tillgång till stora mängder information och låter dem lära sig själva och utvecklas. AI kan lära sig saker och dra egna slutsatser, men inte ”tänka själv”.
– Många tror att AI är mäktigare än vad det är. En AI-dator kan fatta beslut, men beslutet är kontrollerat av människor eftersom det är människor som matat in den data som datorn fattar sitt beslut baserat på, säger Crnkovic.
Det är ändå väldigt viktigt att utreda riskerna, säger han, och en stor del av dagens AI-forskning fokuserar på etik.
En av vår tids stora utmaningar är klimatkrisen. Kan AI hjälpa oss att lösa den? – Det är min stora förhoppning. AI är väldigt bra på att effektivisera, och med hjälp av den kan vi optimera vår energianvändning. I dag går 70–90 procent av energin till spillo, vi optimerar inte energianvändningen utan väljer det som är enklast, snabbast eller billigast. Med AI kommer vi kanske att kunna minska energikonsumtionen med 70 procent.
Oklart mål
Utmaningen med AI-forskningen i dag är att vi saknar övergripande riktning och mål för den, säger Robin Teigland. Hon är professor i företagsekonomi och har två år i rad utsetts till en av Sveriges mäktigaste kvinnor. Hon citerar den amerikanska diplomaten Henry Kissinger i The Atlantic: ”Upplysningen började med väsentliga filosofiska insikter som spreds med hjälp av en ny teknik. Vår tid går i motsatt riktning. Vi har skapat en potentiellt dominerande teknik på jakt efter en vägledande filosofi” (i fri översättning från engelska).
– Man måste förstå vad man skapar, säger hon.
Många uppfinningar har haft goda mål men fått oanade konsekvenser. I dag sprider internet inte bara information utan även desinformation.
– Därför är det otroligt viktigt med utbildning. Ett reportage i The Verge visade att de som jobbar med att ta bort fejknyheter på Facebook själva börjar bli hjärntvättade. Personer som i början hade vettiga åsikter blir övertygade om att terrorattacken 11 september aldrig hände, säger hon.
Finns det myter eller missförstånd om AI som man som forskare irriterar sig på? – Ja, skräckscenariot där männis-
❞ Många tror att AI är mäktigare än vad det är. En AI-dator kan fatta beslut, men beslutet är kontrollerat av människor eftersom det är människor som matat in den data som datorn fattar sitt beslut baserat på.
Ivica Crnkovic Föreståndare för AI-forskningscentret vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg
korna bara är verktyg för AI-robotarna. Medierna tycker om att lyfta fram skräckscenariot för att det säljer, men det kommer att ta länge innan vi lyckats skapa generell artificiell intelligens.
Teigland tror att AI kan få urbaniseringstrenden att vända. Med hjälp av AI kan man bli mycket mer självförsörjande i små lokalsamhällen, säger hon.
– AI kan också göra det möjligt att jobba varifrån som helst och människor behöver inte söka sig till storstäderna för jobb.
AI-forskningen är en relativt mansdominerad bransch. Hur påverkar det AI-utvecklingen? – Det är viktigt att vi får en större representation av kvinnor och människor från olika kulturer. Olika personer har olika referensramar och kan därför programmera algoritmer olika och mata in olika data, och det kan ha stor betydelse för AI-utvecklingen. En studie visade att två datorer som matats med olika data tolkade information helt olika. Den första hade fått data från nätet, den andra från dark web. Den första sade att bilden som visades föreställde en vas med blomster – vilket det var – medan den andra såg en man som skjutits till döds.
Finland satsar stort
I Finland öppnade ett centrum för AI-forskning 2018. Finnish Center for Artificial Intelligence (FCAI) är knutet till Aalto-universitetet och ska göra Finland till ett ledande land inom artificiell intelligensforskning. Men AI-forskning är inget nytt i Finland, säger Samuel Kaski, chef för centret och den enda finländska talaren på Chalmers invigning.
– I Finland investerade man stort i AI-forskning redan före Sverige kom i gång med det. Och sett till vår storlek är vi en ledande nation inom maskininlärning, säger han.
Artificiell intelligens tar sig in i vår vardag smygande snarare än dramatiskt, säger han, och vår vardag är redan full av AI-lösningar. Tvärtom finns det få områden där vi inte använder AI i dag, säger Kaski.
– Tanken är inte att ersätta människan med AI, utan att förstärka människans förmågor. Det kommer att ta länge innan vi ser autonoma robotar gå omkring på gatorna. Däremot kommer AI i allt högre grad att fungera som ”stödintelligens”.