Finland ska förädla cirkulär ekonomi i EU
Jyrki Katainen tackar Kina för förbudet mot sopimport
Finland ska jobba fram beståndsdelar i vad politikerna kallar version 2.0 inom cirkulär ekonomi. Det klarnade då EU:s miljöministrar samlades i Helsingfors i två dagar.
Den cirkulära ekonomin går ut på att produkter planeras för att återvinnas efter konsumtionen, inte för engångsbruk. Konceptet omfattar också att ekonomin säljer fler tjänster och färre produkter. Detta ska vara en lösning för att hejda överexploateringen av naturresurser, förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen.
EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen som gästade ministermötet vill bannlysa begreppet avfall och tala om resurser. Han är nöjd med att Kina slutat importera europeiska sopor.
EU:s miljö- och klimatministrar samlades i Helsingfors i två dagar för att diskutera hur man gemensamt kan driva vettig miljö- och klimatpolitik. I stället för att visa upp någon mer exotisk ort för ministrarna bjöd EU:s värdnation på två Helsingforsupplevelser, besök på Amos Rex och finsk bastu. Och i stället för att enligt praxis skänka gästerna dyrbara gåvor vek man gåvopengarna för att klimatkompensera gästernas flygresor.
Symboliskt kanske, men samtidigt ett slag för trovärdigheten om man precis ska diskutera hur EU ska tackla de stora miljöfrågorna.
Utmaningen är kopiös, att hejda klimatförändringen och förlusterna av biologisk mångfald samtidigt. Hittills har mänskligheten inte lyckats med någondera biten. Tvärtom har de sämsta klimatpolitiska åtagandena faktiskt förvärrat för naturens mångfald – med palmoljeproduktionen i Sydostasien som skräckexempel. Modern klimatpolitik kan inte skövla orangutangernas regnskogar för en skvätt biobränsle i tanken.
Målet är cirkulär ekonomi
Det inofficiella ministermötet tog avstamp i att överkonsumtionen i en lineär ekonomi orsakar miljöförstörelse, att människan som hon lever nu lämnar för stort avtryck på biosfären. Mötesvärdinnan miljöminister Krista Mikkonen (Gröna) säger att den europeiska industrin kunde halvera sitt klimatavtryck om vi övergick från engångsprodukter till cirkulär ekonomi. Mikkonen förordar ett mer sparsamt och långsiktigt nyttjande av naturresurserna och säger att EU:s konkurrenskraft måste byggas på hållbarhet.
EU-kommissionären Jyrki Katainen håller med. Han säger att den snart avgående kommissionen inte har gjort tillräckligt i sin ambition att förankra den cirkulära ekonomin, att EU:s nuvarande strategi bara är en första fas. Han uppmuntrar nästa kommission att utveckla ”version 2.0 av den cirkulära ekonomin”.
Katainen säger att man ofta hör att EU förbjuder det ena eller det andra, men att ”det som verkligen borde förbjudas är begreppet avfall, för om vi lyckas ställa om kommer det inte finnas avfall nog för att ens nämnas”. Katainens poäng är hämtad ur den cirkulära ekonomins kärna, att all produktion ska planeras så att det som återstår efter konsumtionen är ny råvara, inte gammalt skräp. Svinnet ska vara minimalt.
EU:s miljöministrar slår fast att målet ska vara ”ett samhälle som inte slösar med naturresurserna, utan som utifrån sparsamhet och problemlösning skapar nya affärsmöjligheter”.
”EU har varit ansvarslöst”
Detta är ungefär motsatsen till den förhärskande slit-och-släng-kulturen som till exempel elektronikindustrin lever på. Jyrki Katainen leker med tanken att alla tvättmaskiner vore återvinningsbara eller att man snabbt och enkelt kunde låta reparera en trasig mobiltelefon i stället för att alltid köpa nytt och konsumera upp alltmer jungfruliga råvaror, med naturen som ständig förlorare.
– Därför behöver vi en inre marknad för andrahandsmaterial, alltså den råvara som också kallas avfall, säger han.
Katainen har personligen varit involverad i kommissionens plaststrategi. Den är mest känd för sugrörsförbudet – en liten detalj i helheten. EU:s miljöministrar säger att samma returekonomiska koncept kunde tilllämpas i textilindustrin, byggandet, trafiken och inom livsmedel.
På en fråga hur EU:s beryktade export av sopor till Asien går ihop med allt detta svarar Jyrki Katainen att den har varit ansvarslös. Han tackar miljöministrarna för att de kräver att kommissionen jobbar fram en inre marknad för elektronikskräp.
– Jag är mycket glad att Kina slutade importera vårt plastavfall, och jag förstår mycket väl varför. De drunknar i våra sopor. Det sätter press på oss och det är bra att vi måste ta hand om vårt överutbud på plastsopor. Det kan leda till ett mer hållbart förfaringssätt och skapa nya marknader, säger han.
Oenighet om klimatekvationen
För att cirkulär ekonomi på sikt ska bli det nya normala i Europa ska Finland det närmaste halvåret staka ut hur man kunde gå vidare.
Men där EU-ministrarna är samstämmiga om att cirkulär ekonomi är lösningen är de inte lika eniga om takten, i synnerhet inte i klimatekvationen. I våras var 8 av 28 medlemsländer med på att EU ska sikta på klimatneutralitet till 2050, men vid midsommarens EU-toppmöte backade redan 24 länder upp målet. Men eftersom bara konsensus gäller kan EU inte presentera detta som sitt långtidsmål den 23 september då FN:s generalsekreterare kallar till klimatmöte på högsta nivå.
Förhandlingarna lär ändå ha gått så mycket framåt att Finland räknar med att få de resterande EU-länderna – Polen, Ungern, Tjeckien och Estland – ombord före årsskiftet. De ifrågasätter inte längre själva målet, men nog vägen dit. Krista Mikkonen säger att det gäller att lyssna noga till deras dubier och övertyga dem om att en omställning är möjlig.
Inofficiella ministermöten tar inga beslut, men de behövs för att länderna ska kunna förstå varandra bättre. Men samtidigt måste de sätta press på dem som velar. EU talar så gärna om sig självt som en föregångare i internationell klimatpolitik och hållbarhet, men som flera ministrar påpekade på mötet – vi måste faktiskt omsätta ord i handling också, för en tuffare klimatpolitik är vad allmänheten förväntar sig.
Inofficiella ministermöten tar inga beslut, men de behövs för att länderna ska kunna förstå varandra bättre. Men samtidigt måste de sätta press på dem som velar.