Forskare: Höj språkkravet för läkare
Bristande språkkunskaper bland läkare kan leda till misstag i vården och till ökad stress hos vårdpersonalen, visar en färsk doktorsavhandling vid Tammerfors universitet. Doktoranden Maija Tervola rekommenderar att språkkravet för immigrantläkare höjs.
En del läkare som språkligt kvalificerat sig för läkaryrket i Finland klarar inte av att formulera begripliga finskspråkiga meningar om hälsooch sjukvård. Det framkommer av doktoranden Maija Tervolas doktorsavhandling i finska språket.
Tervola är universitetslärare i finska språket och kulturen vid Tammerfors universitet, och disputerar vid samma universitet i september. I sin doktorsavhandling fokuserar hon på språkkriterierna för läkare i Finland och på immigrantläkares språkkunskaper.
En utlänning som fått sin läkarexamen utomlands behöver legitimation av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för att kunna jobba som läkare i Finland. Legitimationen förutsätter att personen har klarat av statsförvaltningens språkexamen på nöjaktig nivå eller den allmänna språkexamen på mellannivå. Det motsvarar färdighetsnivå B1-B2 (se faktaruta) på Finlands nivåskala för språkkunskaper. Enligt Tervola räcker det inte. – Det huvudsakliga resultatet i min avhandling är att det finns läkare med betydande språkliga problem i arbetslivet. Det finns stor individuell variation i immigrantläkarnas språkkunskaper, säger hon.
Läkarna i Tervolas undersökning kommer i huvudsak från Ryssland, men också från bland annat Mellanöstern och Somalia.
Obegriplig finska
Materialet i Tervolas undersökning består bland annat av 72 skriftliga svar som utländska läkare lämnat in under Valviras legitimationstest åren 2007–2008. Alla läkare som deltog i Valviras test hade redan klarat av de språkprov som krävs, men de skriftliga testsvaren visade likväl att kunskaperna i finska varierade väldigt mycket.
– En del av dem kunde inte över huvud taget göra sig förstådda på finska. I dessa svar var finskan så obegriplig att man inte kunde göra någon bedömning av läkarens medicinska kompetens, säger Tervola.
Tervolas slutsats är att kravnivån i språkexamina måste höjas till åtminstone B2, och också på den nivån behöver läkaren mycket stöd på arbetsplatsen. Självständigt läkararbete kräver en språklig kompetens som motsvarar färdighetsnivån C, säger Tervola.
– Läkarens arbetsbild präglas av omväxlande situationer. Vissa situationer kan man klara av också med dåliga språkkunskaper men till exempel om det är bråttom eller om patienten är stressad eller har dålig hörsel blir det svårt.
Språkutvecklingen stannar ofta upp
En annan del av Tervolas undersökning består av sex gruppintervjuer med sammanlagt 32 personer bestående av vårdpersonal på olika håll i Finland. Intervjuerna gjordes 2015 och svaren tyder på att läkarens bristande språkkunskaper kan vara en risk.
– Det kan ske tillbud, och vårdpersonalens arbetsbörda, oro och stress ökar. Det kan till exempel hända att en sjukskötare märker att en patient inte förstår vad läkaren säger och måste översätta, eller att sjukskötarna känner sig tvungna att dubbelkolla läkarens ordinationer för att försäkra sig om att allt är rätt, säger Tervola.
Därför tycker Tervola att myndigheterna inte kan förlita sig på att immigrantläkare lär sig mer finska parallellt med jobbet. Utgångsnivån måste vara tillräckligt hög och invandrare behöver ges möjligheter att utveckla sina språkkunskaper också efter att de nått en nöjaktig nivå.
Gestikulering räddar inte alltid
I våras disputerade Jenny Paananen vid Åbo universitet med en doktorsavhandling om kommunikationsstrategier vid läkarmottagningar. I sin undersökning kom Paananen fram till att kroppsspråk och gester kan vara vägen till ömsesidig förståelse mellan en läkare och en patient som har olika modersmål.
Maija Tervola känner till Paananens undersökning och håller med om att till exempel gester kan underlätta kommunikationen när ordförrådet inte räcker till.
– Men om det är bråttom måste läkaren förstå allt genast. Det finns inte alltid tid för gestikulering eller frågor, säger Tervola.
I sin doktorsavhandling fokuserar Tervola uttryckligen på finskan. Hon säger att en liten del av de utländska läkarna som ansöker om Valviras legitimation för sitt yrke gör det på svenska i stället för på finska. Däremot skulle det vara orealistiskt att förvänta sig att utländska läkare lär sig Finlands båda nationalspråk innan de får legitimation.
– Det skulle vara ett nästan omöjligt krav, säger Tervola. Maija Tervola disputerar med sin doktorsavhandling Maahanmuuttajalääkärien suomen kielen taito ja kielitaitotarpeet – Erityisalan kielitaidon näkökulma lääkärin työhön (ungefär Immigrantläkares kompetens och kompetensbehov i finska – Ett fackspråkligt perspektiv på läkaryrket) den 6 september vid Tammerfors universitet. Filosofie doktor Tapani Möttönen vid Aalto-universitetet är opponent och professor Anneli Pajunen vid Tammerfors universitet är kustos.