Vattenmelonen kan kallas arbus
En upprörd läsare kontaktar HBL:s redaktion efter att ha löst onsdagskrysset.
Ordet arbus är ovanligt i dag, men kan mycket väl klassas som en finlandism anser Charlotta af Hällström-Reijonen, avdelningsföreståndare på svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. – Ordet finns i många språk, och ursprunget är uppenbarligen persiskt. Särskilt i Helsingforstrakten har man talat om arbus i stället för vattenmelon, sannolikt genom ryskt inflytande. Frågeställningen aktualiserades när det i onsdagskrysset frågades efter en synonym till vattenmelon.
Ett äkta finlandssvenskt ord för vattenmelon, frågas det efter i Korsord 315. Dagen efter ringer telefonen på HBL:s redaktion.
– Arbus är inte en äkta finlandism. Det är ett ryskt ord som använts i vissa finlandssvenska kretsar, säger läsaren vars morfar var kapten i den ryska flottan.
Två frågor infinner sig. Används arbus fortfarande, och vad är en äkta finlandism? Charlotta af Hällström-Reijonen, avdelningsföreståndare på svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, är rätt person att svara.
Hon konstaterar att krysslösarens reaktion inte är helt sällsynt.
– Det förekommer att finlandssvenskar irriteras över att något kallas finlandism fast de själva inte använder just det ordet.
Däremot misstänker hon att ordet arbus är ganska sällsynt.
– Ganska få använder ordet i dag.
Trots det skulle hon klassa arbus som en finlandism. I sin avhandling definierar hon finlandism så här:
”Ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenska samt i finlandssvenska regionalspråk eller som i dem används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna.”
– I ett populärare sammanhang kan man formulera det lite enklare: Ett ord eller uttryck som bara eller huvudsakligen används i finlandssvenskan, eller som i finlandssvenskan används i en annan betydelse än i Sverige.
Det här innebär enligt af Hällström-Reijonen att inte alla finlandssvenskar behöver använda ett ord för att det ska räknas som en finlandism.
Andra kända exempel på regionala finlandismer är lämna som i Österbotten kan
I korsord finns väl ofta äldre och lite udda ord? Charlotta af Hällström-Reijonen Institutet för de inhemska språken
användas i betydelsen ”bli kvar” och hämta som i södra Finland ofta används i betydelsen ”ta med sig”.
– Definitionen innebär också att ett ord kan förekomma sporadiskt i sverigesvenskars språk och ändå räknas som finlandism.
Det här är dock inte relevant i fallet arbus, konstaterar språkexperten. Ordet arbus är gammalt, och finns i ryskan (aрбус = arbuz).
– Ordet finns i många språk, och ursprunget är uppenbarligen persiskt. Arbus har tidigare också förekommit i svenskan i Sverige, men det har blivit allt ovanligare där sedan slutet av 1800-talet.
I Finland har ordet levt kvar längre, särskilt i Helsingforstrakten, sannolikt genom ryskt inflytande.
– Själv minns jag att ordet användes i min barndom på 70-talet, men numera är det inte många som använder det.
Det är inget hinder för att fråga efter det i ett korsord, tycker af Hällström-Reijonen.
– I korsord finns väl ofta äldre och lite udda ord?
Men några svalkande arbusrecept ska man inte vänta sig i HBL hädanefter.
– Jag skulle i varje fall inte rekommendera att det används i tidningstext. Det är ett ord som haft en snäv regional utbredning och numera håller på att försvinna helt.