Brist på eftisledare i Helsingfors – ”Arbetet uppskattas inte”
Situationen för en eftermiddagsklubb är så svår att Folkhälsan inte är säker om eftiset i fråga kommer kunna ha någon verksamhet alls när skolan börjar på tisdag.
Folkhälsan vänder på alla stenar för att få ihop tillräckligt med ledare och pedagoger för eftermiddagsverksamheten i Helsingfors.
Situationen för en eftermiddagsklubb är så svår att Folkhälsan inte är säker om eftiset i fråga kommer kunna bedrivas av Folkhälsan.
I de flesta Helsingforsskolor börjar höstterminen nästa tisdag.
Lena Wallin-Oinonen, chef för småbarnspedagogik vid Folkhälsan vill inte nämna vilket eftis det handlar om förrän föräldrarna informerats om situationen.
– Vi rekryterar dygnet runt. Varje år har vi en stor rekryteringsprocess, men så här svårt har det inte över huvud taget varit tidigare. Vi söker nu ungefär fem nya eftisledare.
Wallin-Oinonen kan inte säga en enskild orsak till att rekryteringen varit svårare än förr. Men hon gissar att det kan ha att göra med att samhället har en negativ bild av branschen.
– Arbetet i daghem och på eftis har en sådan status just nu att det inte talas positivt om de verksamheterna. Människor lockas inte till det arbetet.
– För tillfället har vi ändå femton andra eftermiddagsklubbar som vi har lyckats rekrytera till. Jag hoppas att vi lyckas med alla.
I sin senaste rekryteringsannons för eftermiddagsverksamheten vänder sig Folkhälsan också till pensionärer, utöver den vanliga rekryteringsmålgruppen ungdomar och studerande.
– Vi vänder på alla stenar, säger Wallin-Oinonen.
Krävande jobb
Katja Salojärvi är verksamhetsledare på föreningen Norr om stan som arrangerar eftermiddagsverksamhet i Solhem i Helsingfors:
Salojärvi säger att det är svårt att få bra, kunnig personal då det handlar om ett jobb som innefattar kring 25 timmar i veckan med en timlön på kring 12 euro i timmen och som man dessutom ska vara utbildad till.
– Situationen är en följd av många år då eftisverksamheten har underskattats. Ekonomin går helt enkelt inte ihop, säger Salojärvi.
Stora grupper och barn med specialbehov gör också jobbet krävande.
– Assistenter fås inte så där bara, även barn som har rätt till assistent i skolan har kanske inte nödvändigtvis det i eftis, det måste sökas skiljt och är behovsprövat.
Enligt Salojärvi är problemet helt enkelt att det inte finns folk som vill göra arbetet. De få som är bra och motiverade blir väldigt snabbt plockade.
Höjda löner och mindre grupper
För att råda bot på situationen ser Salojärvi två åtgärder. För det första borde man höja uppskattningen för arbetet genom att höja lönerna. För det andra borde man se till att gruppstorlekarna hålls vettiga.
– Om man har två personer som har ansvar för en grupp på 30 barn, vilket är enligt stadens rekommendationer, och den ena är sjuk, vad gör man då? Då har du 30 barn av vilka tre har specialbehov och fyra har en dålig dag, fem slåss och de övriga är hungriga och någon faller och slår sig, vad gör man då? Ansvaret är inte i proportion med lönen.
På Norr om stan är det inte kris, men också där behövs det ledare.
– Vi har en rekordstor grupp på kommande, 55 beviljade platser. Till det behövs ett tillräckligt stort antal vuxna i proportion till mängden barn för att det ska vara fråga om kvalitativ verksamhet och inte bara förvaring.
Att behålla de ledare man har kan också vara krävande.
– När man känner sig ensam och utlämnad och inte får det stöd man behöver i sitt arbete tror jag en och annan funderar på att byta jobb, eller i det här fallet, byta bransch.