Reflektioner från en klippa

Den lilla svanfamiljen har besökt oss många gånger i sommar. I början av juli såg vi dem första gången. De kom simmandes en stilla kväll över spegelblankt vatten, i en dyningsvagga över sundet mot vår badklippa. Familjen Knölsvan, bestående av pappa Svan och mamma Svan med färggranna näbbar samt fyra ruggigt gråa ungar med väldigt långa halsar. Ungarnas pipande hördes på långt håll i den lugna kvällen. De tycktes kommunicera sinsemellan och simmade tätt intill föräldrarna.

Väl framme invid klippan och vattenbrynet stannade de. Knölsvanen kan inte dyka och är därför beroende av grunt vatten omkring 1,5 meter, för att ”beta” eller rycka upp vattenväxter från sjöbottnen med hjälp av sina långa halsar. Föräldrarna stannade en bit utanför udden för att säkerställa att det var trygga vatten och samtidigt bildade de en skyddande zon för ungarna, som ivrigt simmade in närmare mot stranden.

Dags för middag. Föräldrarna doppade sina långa halsar under vattenytan och då ungarna utforskat strandlinjen gjorde de detsamma. Ett dopp under ytan, för att leta efter förrätt, huvudrätt och efterrätt.

Följande kväll kom de igen och nu var ungarna betydligt modigare. De anlände ungefär vid samma klockslag men den här gången simmade ungarna framför föräldrarna. Kursen var densamma som föregående kväll, vattnen kring vår badklippa tycktes ha blivit en väldigt populär restaurant! Ungarna verkade väldigt ivriga och doppade genast huvudet under vattnet, föräldrarna väntade tålmodigt en bit ifrån.

Samma scenario upprepar sig under sommarveckorna och ungarna växer till sig. Rutinerna och klockslagen är alltid desamma.

En kväll hörde vi ett vingbrus. Vi såg en främmande svan landa i vattnet alldeles intill den lilla svanfamiljen. Inkräktaren hade uppburrade fjädrar och gav ifrån sig ett smackande ljud. Svanfamiljen intog en ny strategi, mamman simmade tätt intill ungarna för att skydda dem, medan pappan gav ifrån sig ett smackande ljud, burrade upp fjädrarna och simmade käckt emot främlingen: inkräktare göre sig icke besvär! Och alldeles riktigt, i väg simmade han och hölls därefter på ett behörigt avstånd.

Knölsvanen är starkt revirhävdande. Den egna familjen bör försvaras till varje pris, men så har också båda föräldrarna hjälpts åt att ruva äggen och ta hand om ungarna. Sommarbetraktelser ger levnadsvisdom: vi växer och blir starka genom att vara tillsammans och vi lär oss av varandra genom att imitera. Då fara hotar bör vi försvara oss till varje pris!