Man behöver inte vara vegan eller vegetarian för att minska sitt köttätande eller sin konsumtion av mjölkprodukter. Och oberoende av vad man är ska man slå vakt om att inte slänga bort mat. Det här är lätta sätt att minska sitt eget klimatavtryck.

Genom att se över sin kött- och mjölkkonsumtion kan var och en dra sitt strå till stacken för mindre klimatpåverkan. Och vill man inte det kan man åtminstone se till att det egna matsvinnet minskar.

Det är inte så att det saknas fakta. Koldioxidhalten i atmosfären stiger, jordens medeltemperatur likaså och juli var globalt sett den varmaste månaden någonsin så länge temperaturerna har mätts. Detta enligt preliminära siffror från meteorologiska världsorganisationen WMO.

Samtidigt har miljöaktivister som Greta Thunberg fått både unga och äldre världen över att uppmärksamma klimatproblematiken på ett alldeles nytt sätt. Ord som flygskam och köttskam har tagit plats bland nyorden i svenskan. De allra flesta av oss vet att det behövs ändrade levnadsvanor och åtgärder för att minska den globala uppvärmningen.

I torsdags presenterade den mellanstatliga klimatpanelen IPCC sina rön kring hur markanvändningen påverkar klimatförändringen. Inverkan är enligt panelen stor och ett hållbart jord- och skogsbruk i en nyckelställning. Det gäller allt från jordbruk och boskapsuppfödning till skogar, avverkning och kolsänkor.

Klimatförändringen innebär problem med matsäkerheten. När människan tar i bruk en allt större del av jordens yta uppstår det problem med vattenförsörjningen, ökenspridningen blir snabbare och livsmiljöer utarmas.

Enligt rapporten binder skogar, övrig vegetation och marken omkring en tredjedel av de koldioxidutsläpp som människor orsakar. Samtidigt beräknar rapporten att jord- och skogsbruk och övrig markanvändning orsakar närmare en fjärdedel av alla de utsläpp av växthusgaser som människan producerar.

Markanvändningen är alltså ingen liten fråga och när det gäller att styra den i rätt riktning har politikerna en viktig roll.

Det färska regeringsprogrammet innehåller en ambitiös klimatpolitik. Men efter att IPCC:s rapport publicerades var ändå våra politiker oeniga om huruvida det räcker eller inte. Det finns spänningar speciellt mellan Centern och Gröna kring bland annat skogsbruket och torvanvändningen. Då är det viktigt att som statsminister Antti Rinne (SDP) sagt, “få ordning på det tillsammans”.

Lantbruksproducenterna har en nyckelroll när det gäller markanvändningen. Branschens centralförbund SLC och MTK uppgav i går att de anser att IPCC-rapportens budskap om klimatförändringens konsekvenser för livsmedelssäkerheten och odlingsmarkens produktionsförmåga är alarmerande.

Förbunden påpekar ändå att situationen i Finland inte är lika svartvit som på många håll ute i världen. Här produceras världens renaste mat effektivt, enligt dem. Klimatsmart växtföljd kräver en mångsidig livsmedelsproduktion, där köttproduktionen är en del av hållbar användning, biomassa och markområden.

Betesmarker och kött- och mjölkproduktion hör till det som delar meningarna allra mest. Vid IPCCrapportens presentation underströk forskarna att de inte uppmanar folk att äta mindre kött, de bara presenterar de forskningsrön som visar nyttan av ett minskat köttätande. Med brasklappen att förhållandena varierar på olika håll i världen.

Också om mycket av ansvaret för en hållbarare markanvändning ligger hos politikerna kan var och en se över sina egna vanor. Man behöver inte vara vegan eller vegetarian för att minska sitt köttätande eller sin konsumtion av mjölkprodukter. Och oberoende av vad man är ska man slå vakt om att inte slänga bort mat. Det här är lätta sätt att minska sitt eget klimatavtryck.

Det här gäller också dem som inte tror på klimatförändringen och dem som ifrågasätter IPPC och panelens forskningsresultat. Att äta sunt och minska matsvinnet vinner alla på i längden.