Skolstart med optimism
De flesta svenska skolor i huvudstadsregionen inleder sitt läsår den här veckan. Utbildningsproffs på olika nivåer gläder sig över att den nya regeringen satsar på utbildningen.
Det är svårt att inte skönja entusiasmen och lättnaden bland dem som arbetar med utbildningsfrågor på olika nivåer. En beklagar att pensioneringen ska ske i höst, det vill säga just när beslutsfattarna igen satsar på utbildningen.
En annan säger att det är lätt att omfatta det som står i regeringsprogrammet om utbildningen. Det beror på att regeringen Rinnes visioner motsvarar den långa linjen i finländsk utbildningspolitik – att satsa på skolan, och att den är inkluderande och har bredd. Det är en utbildningspolitik som har vetenskapligt stöd och som i internationell jämförelse visat sig vara framgångsrik.
Det beröm den nya regeringens utbildningspolitik får är en reaktion på regeringen Sipiläs linje, då utbildningen inte prioriterades och nedskärningar gjordes på alla nivåer.
Undantaget under den förra regeringen var ändå småbarnspedagogiken. Den tidigare undervisningsministern Sanni Grahn-Laasonen (Saml) lyfte fram den och gjorde en stor insats, inte minst genom att poängtera hur avgörande åren innan skolan är.
I det nya regeringsprogrammet finns många goda föresatser kring utbildningen. Det som fick mest uppmärksamhet när regeringen tillträdde var den förlängda läroplikten och målet att göra det andra inhemska språket obligatoriskt i studentexamen. Men det finns också många andra goda mål.
Regeringen gör upp en plan för att höja utbildningsnivån. Målet slogs fast av den förra regeringen – om 11 år ska hälften av 25–34-åringarna ha en högskolexamen mot 40 procent i dag. Regeringen Rinnes plan siktar också på att förbättra underrepresenterade gruppers möjlighet till högre utbildning. Bakgrunden är att utbildningsnivån i hög grad går i arv från föräldrar till barn. Därför ligger utbildningsnivån i Finland lågt i internationell jämförelse.
Också den grundläggande utbildningen ska få ett program för att förbättra kvaliteten på inlärningen och minska ojämlikheten.
Dessutom uppmärksammas barn med invandrarbakgrund separat. Det behövs eftersom invandrarbarnens utbildningsväg alltför ofta slutar tidigt. Den svenskspråkiga utbildningens särdrag och utmaningar ska utredas på alla nivåer, från småbarnspedagogik till högskoleutbildning. Dessutom ska ett program om att befrämja inlärningen av det andra inhemska språket göras upp. Sådana satsningar och skrivningar är vi inte bortskämda med!
Hur det går med målet att göra det andra inhemska språket obligatoriskt i studentexamen är ännu oklart. Delvis beror det på att studentexamens innehåll inte kan ändras för ofta, men det finns också ett politiskt motstånd.
De goda målsättningarna i regeringsprogrammet räcker förstås inte. De måste konkretiseras och först då går det att bedöma regeringens politik. Det mörka moln som svävar även över utbildningspolitiken är den ekonomiska utvecklingen och hur mycket sysselsättningen kommer att öka. Utbildningssatsningarna kostar totalt 200 miljoner fram till 2023.
Trots den förra regeringens nedskärningslinje pågick utvecklingsarbetet med skolan hela tiden. En av styrkorna i vårt skolsystem är att förändringar, till exempel de nya läroplanerna, planeras under en lång tid och förankras bland lärarna. Det betyder förstås inte att alla är med.
Grundskolans läroplan har förnyats och nu står gymnasierna i tur. Det hörs en del knorr kring de ständiga förändringarna. Det är mänskligt, men samtidigt måste skolan hänga med när samhället förändras – annars fyller den inte sin funktion.
Det väsentliga är att förändringarna är sådana att skolans allmänbildande och inkluderande karaktär bibehålls även om skolan arbetar på ett nytt sätt. Det är kärnan i vårt utbildningssystem. En annan styrka är att lärarna är högtutbildade och uppskattade. När det gäller uppskattningen finns ändå ännu mycket att göra på lönefronten. Det gäller i synnerhet småbarnspedagogiken.
Skolan är i farozonen när ekonomin i stat och kommun går dåligt, det finns ingen övervakande myndighet och få lagstadgade normer.