Skördetider

Den här dagen började med en rundtur bland fält av guld. Sam som nu har jobbat här på gården i fem år och jag som tog över som bonde för snart sju år sen åkte runt och kollade om spannmålen började bli mogna och hur vårt arbete på åkrarna verkar ha lyckats i år. Slutsatsen var ungefär att vi inte behöver skämmas, men knappast vara extra stolta heller.

Varje år har vi försökt förbättra markstrukturen och vårt sätt att odla. Vi har blivit bättre på att använda våra maskiner och kanske också lärt oss avgöra när det är dags för de olika arbetsmomenten. Vi har försökt lyssna på äldre och mera erfarna i vår omgivning och också ta hjälp av proffsrådgivare och analyser. Ändå känns det som att många saker vi ser på åkrarna är svåra att förstå. Eller åtminstone bestämma vad vi borde göra åt det. Varför vill inte grödan frodas på vissa ställen? Är det bara torkan eller är det kanske någon näringsbrist eller det höga betestrycket av alla hjortar. Visst får vi hela tiden flera verktyg för att förstå, men ändå känns det som att det är väldigt svårt att dra konkreta slutsatser.

Nu stundar skördetiden och visst finns det en hel del att tänka på också inför den. På många sätt är det logistiken och effektiviteten som då sätts på prov. Även om en åker råkar bli mogen före de andra är det inte alls säkert att det går att skörda den före de andra. Är det en liten åker kanske det inte blir tillräckligt för att fylla en hel tork och fuktig spannmål kan man inte lagra på en vagn för länge. Samma gäller väderleken. Utlovas rikliga regn är det kanske lönt att tröska fast vetet inte är helt moget och sätta lite mera resurser på att torka det längre än att låta det stå under regnet, för då är risken stor att det hastigt förlorar kvaliteten.

För oss som ibland odlar flera olika sorters spannmål blir det också en utmaning att få allt att passa in i lagersilorna. Speciellt om det dessutom blir olika kvalitet. Sen kommer förstås också skörden av halm. Att ha torr halm är en nyckelfaktor för att våra kor ska ha en trivsam vinter med torr och fin halm att ligga på. Halmen är ju det som blir kvar på åkern efter att kärnorna har tröskats ur spannmålen. Som ni har märkt är det redan nu i augusti väldigt fuktiga nätter och därför är det under allt färre timmar av dygnet som både tröskning och balning av halm borde ske samtidigt.

Om du som läser nu har någon koppling till lantbruk så tycker du kanske att min text är banal. Det här är ju självklarheter. Men jag har märkt att många uppskattar att få veta lite mera om hur det fungerar. För även om man lever tätt inpå lantbruk och kanske verkligen njuter av en promenad bland fält av guld eller kanske får lida av att lantbrukare ibland sprider gödsel på midsommarafton vet man kanske inte så mycket om hur och varför det fungerar som det gör. På sätt och vis är ju lantbruk något som angår oss alla eftersom vi alla äter. Jag hoppas att så många som möjligt ska tycka det är en intressant bransch, så vi kan få in så mycket kunskap och resurser som möjligt för att göra lantbruket bättre och mera hållbart hela tiden.

”På sätt och vis är ju lantbruk något som angår oss alla eftersom vi alla äter.”