Veikkaus en betydande finansiär i Svenskfinland
Organisationer inom social- och hälsovård får miljonbelopp från spelintäkter.
Svensk- och tvåspråkiga organisationer inom social- och hälsovård får i år sammanlagt 24 miljoner euro i understöd från spelbolaget Veikkaus. Det visar HBL:s genomgång.
– Visst är medlen oerhört viktiga för Svenskfinland, säger forskningsdirektör Matilda Hellman.
För somliga föreningar kan bidraget handla om till och med 80 procent av budgeten. Samtidigt finns det enligt henne en paradox i att organisationer som arbetar med hälsa och välfärd får finansiering som härstammar från spelförluster – och till och med från personer med spelberoende.
På organisationerna säger man att man är medvetna om det etiska dilemmat och riktar också kritik mot Veikkaus. Men man menar samtidigt att medlen är nödvändiga för verksamheten.
– Jag tycker inte att vi behöver tacka nej till pengarna. Det är så här det fungerar i Finland, säger Viveca Hagmark, verksamhetsledare på Folkhälsans förbund.
Spelmonopolet Veikkaus verksamhet och roll har diskuterats intensivt den senaste tiden. Det har handlat om spelautomaternas placering, reklam som bolaget slutligen drog tillbaka – och om det faktum att en mängd föreningar och organisationer finansieras med pengar från spelförluster. De medlen härstammar delvis från personer som lider av spelberoende och andra spelrelaterade problem.
Veikkaus delar årligen ut ungefär 1 miljard euro i understöd. Av det går i år 362 miljoner euro till social- och hälsovårdsorganisationer. Det är den utdelningen som HBL har tittat närmare på.
Det visar sig att sjuttio svenskoch tvåspråkiga organisationer har fått sammanlagt 24 miljoner euro av Veikkausmedlen, som betalas ut via Social- och hälsoorganisationernas understödscentral Stea. Vi har räknat med de organisationer som har namn på både svenska och finska eller som använder förkortningen rf.
Som jämförelse kan nämnas att Svenska kulturfondens hela utdelning i år uppgår till ungefär 40 miljoner euro.
– För social- och hälsovårdsorganisationer är Veikkausfinansieringen jätteviktig. I Svenskfinland har vi våra fonder men de stöder i högre grad kultur och utbildning än social- och hälsovård,
säger Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare för förbundet för personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning FDUV.
Hemgård talar också ur ett bredare perspektiv. Hon har suttit i styrelsen för Penningautomatföreningen RAY som för drygt två år sedan med Finntoto och Veikkaus fusionerades till det som är dagens Veikkaus. Hon representerar dessutom de svenskspråkiga organisationerna i delegationen för Stea.
80 procent från Veikkaus
FDUV får i år 1,1 miljoner euro i Veikkausmedel vilket är ungefär hälften av organisationens budget. En ännu större andel utgör bidraget för Psykosociala förbundet. I år får förbundet 553 000 euro, vilket står för 80 procent av budgeten.
– Vi är ett av de förbund som är väldigt beroende av Veikkaus. Utan det bidraget skulle vi inte kunna ha den verksamhet som vi har i dag, säger verksamhetsledaren Bodil Viitanen.
Psykosociala förbundet arbetar med att sprida kunskap om psykisk ohälsa, med förebyggande arbete och med att ordna bland annat rehabiliteringskurser. På sin hemsida tar förbundet upp också spelberoende.
Viitanen säger att förbundet är högst medvetet om det som hon kallar en ”dubbel koppling”, det vill säga att pengar från personer med spelberoende kanaliseras till organisationer som arbetar med samma problem.
– Sen kan man fråga sig att om vi inte skulle ha Veikkaus, skulle då andra aktörer ta hand om dem med spelberoende? Jag tvivlar på det.
Däremot skulle hon gärna se större satsningar på att förebygga och minska problemspelande.
”I hasardspel ingår missbruk”
Folkhälsans förbund hör till de största mottagarna bland de finlandssvenska aktörerna med 1,2 miljoner i bidrag. Det är ungefär 12 procent av förbundets budget. Årets utdelning går bland annat till verksamhet för närståendevårdare, kamratstöd i skolor samt för arbete med tillgängliga miljöer för personer med funktionsnedsättning.
– Jag tycker att diskussionen nu är lite olycklig. Man glömmer bort att i alla hasardspel ingår missbruk. Med monopolet har man försökt minska på risken för missbruk och brottslighet, säger verksamhetsledare Viveca Hagmark.
Det var också en av motiveringarna då dagens Veikkaus grundades. Samtidigt har bolaget ändå en strävan att maximera sin vinst – alltså få folk att spela – och därmed också öka avkastningen till mottagarna av Veikkausmedel.
Hagmark medger att Veikkaus som finansiär av folkhälsoorganisationer innebär ett visst etiskt dilemma.
– Men jag tycker inte att vi behöver tacka nej till pengarna. Det är så här det fungerar i Finland.
Hagmark säger att det fusionerade Veikkaus ”inte riktigt har funnit sin form” vilket bland annat har tagit sig uttryck i den misslyckade marknadsföringen. Hon anser att det behövs förbättringar som bland annat mer satsningar på förebyggande arbete och bättre stöd för dem som har ett spelberoende, och tycker att spelautomaternas placering behöver ses över.
Att slopa monopolet är enligt Hagmark knappast ändå en lösning. Hon menar att det i alla samhällen i alla tider har funnits spelande och tror inte att det försvinner någonstans oberoende av vad man gör.
Används i reklam
I inget annat land är kopplingen mellan det statliga monopolet och organisationer som får pengarna så stark som i Finland, säger Matilda Hellman som är forskningsdirektör vid Center för forskning i beroenden, kontroll och styrning vid Helsingfors universitet. Hon leder också den grupp som Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt för att utvärdera Veikkaus verksamhet.
Att det är så har historiska orsaker. Det var just den tredje sektorn som före krigen började med spel för att finansiera sin verksamhet. Därför hade organisationerna också en stark position i Penningautomatföreningen RAY med bland annat styrelseplatser, vilket man inte längre har i Veikkaus.
– Visst finns det en inbyggd paradox i att organisationer som arbetar med hälsa och välfärd får finansiering som kommer från spel, säger Hellman.
I sin marknadsföring använder sig Veikkaus av argumentet att spelpengarna går till allmännyttiga än
Jag tycker inte att vi behöver tacka nej till pengarna. Det är så här det fungerar i Finland. Lisbeth Hemgård Verksamhetsledare på FDUV
damål. Hellman säger att det kan fungera som en slags legitimering av spelandet och locka folk att spela mer vilket hon ser som problematiskt. Enligt henne vore det ärligare att öppna upp hur spelen fungerar och tydligt berätta hur otroligt liten sannolikheten för vinst är.
Hellman lyfter ändå samtidigt fram frivilligorganisationernas och finansieringssystemets centrala betydelse i den finländska välfärdsmodellen. För organisationerna kan förändringar i spelmonopolet få betydande konsekvenser. De finlandssvenska organisationerna skulle hon därför råda att följa med diskussionen om Veikkaus och spelmodeller noga. Hon och forskningscentret vid universitetet planerar också att titta närmare på just Veikkaus roll för föreningslivet och den tredje sektorn i Svenskfinland.
Olika sätt att organisera spel har varit på tapeten den senaste tiden. Sverige har exempelvis frångått spelmonopol och infört en licensbaserad modell – där har spelintäkterna av tradition gått in i statsbudgeten och inte öronmärkts på samma sätt som i Finland.
Men enligt Matilda Hellman går det inte entydigt att säga att licenser är bättre eller sämre än monopol. Mycket handlar om vad man med politiska beslut väljer att bygga in och ställa för krav betonar hon.
Forskningscentret som hon leder får för övrigt också Veikkausmedel. De kanaliseras via Social- och hälsovårdsministeriet till Institutet för hälsa och välfärd THL och vidare till
Men man kan fundera på allt det arbete som görs i dag inom frivilligorganisationerna. Det skulle vara en katastrof om finansieringen upphörde. centret där finansieringen utgör ungefär en tredjedel av budgeten.
Även till administration
På FDUV säger Lisbeth Hemgård att hon känner en viss kluvenhet inför det nuvarande systemet, och anser till exempel att spelautomaterna borde bli färre.
– Men man kan fundera på allt det arbete som görs i dag inom frivilligorganisationerna. Det skulle vara en katastrof om finansieringen upphörde.
Jämfört med systerorganisationer i Sverige menar Hemgård att de finländska organisationerna har en stark position, och tror att det kan bero just på medlen från penningspelen.
Fördelen med Veikkauspengarna jämfört med bidrag från stiftelser och fonder är enligt Hemgård att de i större utsträckning får användas också till förvaltningskostnader. Kontrollen av hur medlen används är enligt henne mer utvecklad än vid fondutdelning.