Ekonomiska Samfundet fyller 125 – vill locka yngre medlemmar
När Ekonomiska Samfundet grundades i slutet av 1800-talet var frihandel ett centralt tema. Plötsligt är frågan åter aktuell, konstaterar Ari Kaaro, ordförande för den 125-årsjubilerande föreningen.
Slutet av 1800-talet präglades av optimism; elektriciteten, stålet och förbränningsmotorn hade gjort sitt intåg och i Finland växte industrin fram med kraft. Men tiden var också krävande vad gällde relationen till Ryssland.
I oktober 1894 hade ett 70-tal bemärkta personer, nyblivna industrialister, bankmän, sågägare, skogsspekulanter och societetsfolk samlats på Societetshuset för att grunda Ekonomiska Samfundet.
Initiativtagare och första ordförande var senatorn och professorn Leo Mechelin, som vid tidpunkten var direktör vid Föreningsbanken. Mechelin var också med om att grunda Nokia och en rad andra bolag.
Ekonomiska Samfundet hade sina förebilder utomlands, framför allt i London, där Cobdenklubben med sin frihandels- och nedrustningsagenda blev en inspirationskälla för Ekonomiska Samfundet. ”Frihet, i olika former, antogs leda till ett bättre utnyttjande av de ekonomiska resurserna och därmed till ekonomisk tillväxt”, skriver Bertil Roslin, före detta professor i nationalekonomi, i en historisk översikt. Roslin var medlem i Ekonomiska Samfundets styrelse i 34 år.
– Plötsligt har protektionistiska tendenser kommit igen. På det sättet är den anda i vilken Ekonomiska Samfundet grundades mer aktuell i dag än på länge, säger föreningens nuvarande ordförande Ari Kaaro, till vardags vd på placeringsföretaget Seligson & Co.
Diskussionsforum
Föreningens huvuduppgift, då som nu, är att vara ett forum för en öppen, faktabaserad diskussion om ekonomi för en bred publik. I dag är antalet medlemmar cirka 500, personer som är eller har varit aktiva inom näringslivet, finansvärlden eller som annars bara är intresserade av ekonomiska frågor.
Vilka frågor som engagerat har varierat i takt med tidsandan – under första decenniet var det bland annat problemen inom textil- och pappersindustrin. Till de dramatiska inslagen under föreningens historia hör landsförvisningen av ordföranden Leo Mechelin 1904.
– Vi får hoppas att historien inte upprepar sig på den punkten, även om den första tidens ekonomiska te
matik nu är aktuell igen, säger Ari Kaaro.
Under årens lopp har en stor del av de finländska storbolagens direktörer medverkat som föreläsare, så också ministrar och presidenter. Från Sverige har flera bemärkta personer gästat föreningen, kända nationalekonomer som Bertil Ohlin och Gunnar Myrdal på 1930-talet, FN:s blivande generalsekreterare Dag Hammarskjöld på 1940-talet, och senare industriledare som Pehr G. Gyllenhammar (Volvo), Hans Werthén (Electrolux), Jacob Wallenberg d.y. (SEB) och Christer Gardell (Cevian).
Söker föryngring
I dag är medlemmarnas medelålder rätt hög. Därför har nuvarande styrelse tagit som en viktig uppgift att nå ut till yngre medlemmar.
– Vi försöker förnya både formen och ämnena för att få med till exempel studerande. Då gäller det att hitta ämnen som är aktuella för en sådan målgrupp, till exempel artificiell intelligens och klimatfrågor, säger Cecilia Borgman, styrelsemedlem och doktorand på Hanken.
En verksamhetskoordinator har nyligen anställts just med sikte på en föryngring. Till exempel har föreningen nyligen aktiverat sig på sociala medier.
Enligt Ari Kaaro gäller det för den anrika föreningen att bevara traditionerna och samtidigt vara relevant för dagens medlemmar. Basen i verksamheten utgörs av regelbundet återkommande möten med föreläsningar och aktuella ämnen, som oftast hålls på Hanken. En del verksamhet ordnas i samarbete med Juridiska föreningen, Handelsgillet och Hanken. Ett årligen återkommande inslag är skuggbudgetdebatten där oppositionspartierna ges chans att komma till tals. Nytt för i höst är en ekonomisk debatt under mera lättsamma former där föredragen hålls i form av ståuppkomik. Den hålls den 22 oktober.
– Vi kan kalla det humorklubben, eller kanske E-komiska samfundet. Forskning har visat att företagsledare som använder mycket humor har lättare att få igenom sitt budskap, säger Kaaro.
Månadsmötena brukar avslutas med buffé med mat och dryck vilket ger chans till mingel och nätverkande. En liten förmögenhet, som främst bygger på gamla aktiedonationer, gör att verksamheten kan hållas i gång fast medlemsavgiften är låg.
Sedan 1913 ger föreningen också ut en tidskrift, Ekonomiska Samfundets Tidskrift, med artiklar om aktuell ekonomisk politik och forskning samt bokrecensioner.
Om en månad hålls 125-årsjubileet i samarbete med Finlands Bank.