Oviss framtid för hyresgästerna när Alexandersteatern säljs
Ett hus som Alexandersteatern, där allt från små operagrupper, dansteatrar till kapellmästare hyr in sig till ett billigt pris, är exceptionellt. Om nya ägaren höjer hyrorna tvingas flera kulturaktörer bort.
Teaterhuset på Bulevarden är ett känt landmärke. Men i Alexandersteatern pågår mycket annat än bara föreställningar i den gamla kejserliga teatersalen. Det finns 36 underhyresgäster från kulturfältet och många av dem är beroende av att kontorshyrorna hålls låga.
– Möjligheten att ha kontor och träningslokal på samma ställe finns inte någon annanstans, säger dansaren och koreografen Minna Tervamäki.
Nu när staten säljer Alexandersteatern och byggnaden mycket snart behöver genomgå en grundlig renovering, oroar sig hyresgästerna för framtiden och eventuella höjda hyror.
– Det fria fältet behöver ett hus, en högklassig yrkesteater där de kan uppträda. Det vore verkligen en katastrof för kulturfältet och för det fria fältet om teaterverksamheten och gästspelen skulle upphöra, säger Alexandersteaterns vd Simo Jokinen. Han fortsätter: – Det är en sorgligt att staten inte vill behålla och renovera Alexandersteatern.
Statliga Senatfastigheter lade för en vecka sedan ut ett objekt som många tror blir svårsålt: kulturmärkta Alexandersteatern på Bulevarden i Helsingfors. Teatern, som är i akut behov av renovering, är uppkallad efter tsar Alexander II och har stått på samma ställe sedan 1879.
– Jag gissar att den är till salu en 3, 4, 5 år för att sedan åter hamna på statens bord. Jag kommer inte på någon aktör i Finland som skulle vilja köpa byggnaden. I praktiken är det svårt att göra business med teaterverksamhet. Av den anledningen ägs Finlands teatrar i huvudsak av städer eller av staten, säger Simo Jokinen som är vd för Alexandersteatern.
Senatfastigheter anser att den inte har någon användning för byggnaden och säljer den därför, vilket är i linje med sin strategi om att frigöra kapital åt staten.
Det statliga verket har tidigare haft svårt att sälja en annan kulturhistorisk pärla. Först i våras, efter sju år såldes det exklusiva Marmorpalatset i stadens diplomatkvarter.
I byggnaden som nu är till salu driver Bulevardens Teaterförening Alexandersteatern, som visar mellan 70 och 100 olika produktioner om året. Majoriteten av dem är gästspel. Besökarmängden är 80 000 på ett år.
Bulevardens Teaterförening sköter också kontrakten med de 36 underhyresgästerna. Små kulturaktörer hyr kontor och många dansskolor hyr övningssalar. Kontorshyran är förmånlig för området, den ligger på 15 euro kvadratmetern.
Det är mest barn och unga som använder de sju övningssalarna, som besöks över 200000 gånger varje år.
– Det finns en stor brist på övningssalar i Helsingfors. Det skulle vara en stor förlust om de plötsligt inte skulle vara tillgängliga, säger Simo Jokinen.
Inspirerande plats att jobba på
– Om jag vunnit de där 92 miljonerna på Eurojackpot hade jag köpt Alexandersteatern omedelbart, utbrister dansaren och koreografen Minna Tervamäki.
Hon sitter och tänjer på en träningsmatta i en övningssal i Alexandersteaterns källarvåning. I salen bredvid pågår en danstimme för pensionärer. De flesta känner kanske Tervamäki från tiden som första premiärdansare på Operan. I dag frilansar hon.
– Själv skulle jag vara beredd att betala lite mer i hyra om byggnaden sätts i skick. Men verkligheten är den att många små grupper, företagare och frilansare inte kan verka om det inte finns ställen av den här typen där priserna är överkomliga.
Några trappor upp har Tervamäki sitt lilla kontor som är fullt av kostymer. På en vägg hänger två fjäderprydda diadem i vitt och svart. Hon dansar ofta solot Den döende svanen.
– Möjligheten att ha kontor och träningslokal på samma ställe finns inte någon annanstans.
I just de här korridorerna har hon rört sig nästan hela livet, först i balettskolan och sedan som dansare på Operan som fanns här i nästan 75 år innan den flyttade till sin nuvarande byggnad vid Tölöviken 1993. Hon var själv med om flytten.
Övningssalarna bär namn från tiden när Operan fortfarande fanns i huset. Salarna Maalaamo (måleriet), Puvusto (garderoben) och Puutyöhuone (snickeriet) heter så för att de här aktiviteterna pågick i de rummen.
Den djupa rösten hos någon som tränar för en operaföreställning letar sig fram. Det är den fria gruppen Opera box som om en och en halv vecka ska uppträda med operan Les mamelles de Tirésias på Alexandersteaterns scen. Och på teaterscenen är det repetition. Ritva Oksanen har snart premiär för sin monolog-sångkväll Rakasta minut vahvaksi.
– Det är alltid något på gång när jag kommer till jobbet. Det är hejdlöst underhållande. Ibland ropas det högt i Pylkkänens sal under en pjäsrepetition. Allt det här ger mig inspiration och energi.
Minna Tervamäki kallar atmosfären i Alexandersteatern för exceptionell.
– I korridoren hejar du på allt från kapellmästare, regissörer till kostymörer. Det finns få ställen som är i så mångsidigt bruk och som dessutom ligger i centrum.
”Läget är kärvt”
Den grundliga renovering som Alexandersteatern behöver kostar 40 miljoner euro. Om den nya ägaren efter renoveringen höjer hyrorna skulle det jaga bort en del underhyresgäster. Senatfastigheter kräver inte att köparen på något sätt skyddar de nuvarande underhyresgästerna.
– Läget är kärvt. Hur som helst kommer vi troligtvis att behöva lämna Alexandersteatern om hela huset renoveras. Vi är en liten grupp som får små bidrag. Stiger hyran avsevärt måste vi fundera på om det alls lönar sig att ha något kontor, säger den konstnärliga ledaren Päivi Aura på dansteatern Auraco som hyr kontor i byggnaden.
Verksamhetsledaren Salla Korja-Paloniemi på dansteatern Tsuumi tycker att det är ofattbart att staten inte är redo att investera i och grundligt renovera Alexandersteatern. Också Tsuumi hyr in sig i den.
– Troligtvis måste vi komma på en annan lösning om hyrorna stiger.
Själva flytten av kontoret är inte problemet i Tsuumis fall, det löser sig. Korja-Paloniemi är mer orolig för att ytterligare en scen kanske försvinner. Tsuumi och andra liknande performancekonstnärer har haft föreställningar på Alexandersteatern.
– Tsuumi har haft svårt att hitta ställen för föreställningar. Scenerna är inte lediga eftersom alla andra också vill uppträda på dem. Och är någon scen ledig så är den det på en idiotisk tidpunkt som måndag eller tisdag.
Den nuvarande verksamheten i Alexandersteatern kunde för hennes del gärna få fortsätta subventionerat.
Leena Kallio på dansskolan Lumoavan tanssin keskus, som ordnar balettimmar i övningssalarna hoppas på att en mecenat vill köpa teatern.
– Om någon kulturvänlig underbar jultomte köper byggnaden skulle det vara underbart. Vi behöver få en köpare som förstår sig på den fina och värdefulla verksamhet som pågår i huset.
Huset tomt under renovering
Simo Jokinen berättar att hyreskontraktet för Bulevardens Teaterförening överförs till den nya ägaren. Teaterverksamheten fortsätter alltså. Men framtiden är ändå oviss.
– Om det görs en renovering, vad händer då med vår hyra, och hur påverkar det utrymmena vi hyr ut vidare?
En omfattande renovering betyder också att ingen kan vara i byggnaden under tiden.
– Alexandersteatern är inte den typen av teaterhus som nödvändigtvis söker efter ett tillfälligt utrymme, eftersom vi är en gästspelsteater.
Enligt Senatfastigheter måste köparen ”uppskatta kultur och historia” och ha en tidtabell och plan för renoveringen.
Jenni Kiukkonen, försäljningschef på Senatfastigheter, vill inte svara direkt på frågan om det också kunde finnas nattklubbsverksamhet i byggnaden.
– Teaterbyggnaden är kraftigt skyddad inifrån och utifrån, och dess användning för kulturverksamhet är stärkt i planen. Den plan som är i kraft styr användningen också i fortsättningen, men den nya ägaren kan självklart i sista hand besluta om detaljerna i verksamheten.
Potentiella köpare av Alexandersteatern har tid fram till den 23 oktober att lägga bud.