Färg piggar upp förortsväggar
Muralmålningar dyker upp på de mest överraskande bostadshus i huvudstadsregionen. Invånarna i den naturnära förorten Karabacken får följa med hur deras hem piffas upp med efterfrågade konstnärers verk.
Björnar, unga kvinnor i randiga tröjor, sagoväsen och Fingerpori. Det är bara några motiv för muralmålningar i Finland. Allt fler höghus pryds nu av granna och imponerande konstverk. I helgen jobbar två erkända konstnärer med väggmålningar i den naturnära Esboförorten Karabacken.
– Hej, är det du som målat den där? frågar en man som ser ut att precis ha avslutat sitt arbetsskift som byggjobbare.
Japp, svarar konstnären Jussi TwoSeven. På husgaveln ovanför oss håller huvudet på en fiskgjuse, som är en rovfågel, på att ta form. Den är klar om kanske en och en halv vecka, beroende på vädret. Lämpligt nog heter också gatan vi befinner oss på Fiskgjusvägen 8, som ligger i Esboförorten Karabacken.
Byggjobbaren vill gärna ha en Batmansymbol målad i samma stil som fågeln i vardagsrummet. Jussi TwoSeven förklarar lugnt att han mest brukar måla sina egna motiv. Men mannen trampar ändå nöjt i väg med ett visitkort i handen.
Fiskgjusen kommer att få en kompis på husets andra gavel, men i negativa färger, så att fågel nummer två blir som ett negativ av den första målningen.
– Det har jag aldrig gjort tidigare. Jag gillar att låta målarfärgen rinna. Väggen är tillräckligt liten för att färgen inte ska hinna torka. När man jobbar på större väggar är det svårare att få den att rinna som jag vill.
Jussi Twoseven har målat muralmålningar med djurtema sedan 2015. Under festivalen i fjol blev det till exempel två björnar i Helsingforsförorten Gamlas.
– Jag ville välja ett ämne som passar i stadsrummet och som påminner om hur viktig miljön och naturskyddet är.
Han gillar att det kommit fler muralmålningar i Finlands städer, speciellt i områden som annars är rätt trista.
– Att den passar in i miljön. Jag gillar också när de är snygga eller storslagna.
”Man gör vad man vill”
En bit högre upp på vägen, på adressen Fiskgjusvägen 10 håller italienska Pixel Pancho från Turin på med en muralmålning som föreställer en version av myten Leda och svanen. Den blev klar under fredagskvällen.
Det är bland annat tack vare festivalen Upeart, som pågår just nu, som muralmålningarna ökar i Helsingfors och Esbo. De allra flesta målas på väggar till höghus. Upeart ordnas också i S:t Michel och Joensuu i höst, som får konstverk av två finska och en grekisk konstnär.
Upeart-festivalens konstnärliga ledare Jorgos Fanaris tipsar HBL-läsarna om en muralmålning värd att se. Det är den italienska konstnären Tellas färggranna verk med naturtema från 2016 som finns på Söderviksgatan 9 i Sörnäs.
– Den är målad på framsidan av huset mitt bland balkonger och fönster i stället för på gaveln. Det är sjukt läckert hur färgerna kommer fram när man tittar på huset i motljus. På vintern, när det är molnigt eller regnar ser färgerna annorlunda ut.
Många konstnärer som gör muralmålningar har sina rötter i graffitin, men enligt Fanaris syns det inte längre i deras verk. Medan muralmålningarna görs genom att fråga lov av olika parter, är graffitin något helt annat.
– Graffitin innehåller ett visst överraskningsmoment och spontanitet. Man väntar inte på godkännande utan gör vad man vill.
Få säjer nej
En muralmålning kommer ofta till så att Upearts arrangörer tittar ut ett lämpligt hus, ordnar med finansieringen, är i kontakt med husbolaget och med byggnadstillsynen.
– Ibland kontaktar husbolag oss och då brukar de redan ha finansiering. Städer kontaktar också oss och ber om att få vara med i festivalen.
Även byggherrar har börjat visa intresse för festivalen.
Styrelsen för ett husbolag kan fatta beslut om en vägg ska målas med ett verk, så länge verket inte kostar dem något. Styrelsen kan också ge beslutet vidare till bolagsstämman.
– När vi har konsensus om vem konstnären ska vara ber vi om att få en skiss som ska godkännas. Diskussionen med byggnadstillsynen har ofta i det skedet redan inletts.
Grannarna i de närliggande husen tillfrågas också. Då får husbolagen svara på frågan om de motsätter sig muralmålningen. De allra flesta brukar vara okej med målningarna.
Från silo till förort
Allra bäst är det att skapa en muralmålning på ett höghus som är mellan tre och fem våningar högt. Väggens yta spelar en viktig roll.
– Om man frågar konstnärerna vill de ha en perfekt slät vit kvadrat att måla på. Men vi har gjort allt möjligt, som en 56 meter hög silo i Tavastehus.
Innan Upeart-festivalen startade fanns det enstaka målningar på väggar i Finland. Jukka Hakanens verk i Arabiastranden var ett av de första. Björneborg hade också några.
– Det var via oss som de mer efterfrågade internationella konstnärerna kom hit.
Jorgos Fanaris och hans team jobbar också med ett projekt i Karabacken som de kallar för Karakallio Creative. Förutom väggmålningar dyker det upp annan offentlig konst, som skulpturer. Det ordnas även verkstäder.
– Vi valde Karabacken för att det är ett unikt och vackert bostadsområde med mycket luft mellan byggnaderna. Naturen är nära här. Ofta är utgångspunkten för sådana projekt att det är fult där eller finns sociala problem, och att konsten ska råda bot på det. I Karabacken är det inte alls så.
Den som vill se fler verk av Jussi Twoseven hinner ännu i dag till Galleria Heino i Helsingfors där hans utställning Our World är öppen sista dagen. Galleriet är öppet 12-16 och konstnären är själv på plats 14-16.